Max Andersson

Grön politik. Oftast om klimatpolitik, EU, och integritet.

21 oktober 2014

Miljöpartiet röstar nej till Junckers EU-kommission

Miljöpartiets fyra ledamöter i EU-parlamentet skriver om varför vi kommer att rösta nej till den nya EU-kommissionen på Brännpunkt idag. Omröstningen sker imorgon.


 * * *

Därför röstar MP nej till nya EU-kommissionen


Den nya EU-kommission som är tänkt att tillträda håller inte måttet. Den är icke jämställd, den sviker miljöpolitiken och minst en kommissionär är jävig. Därför kommer vi att rösta nej, skriver Peter Eriksson, Bodil Ceballos, Max Andersson och Linnéa Engström, alla Europaparlamentariker (MP).

En kantstött kommission är på väg att ta över rodret i Europeiska unionen. I år har vi för första gången haft en process där EU-kommissionens ordförande valts från den partigrupp som blev störst efter Europavalet i maj. Med facit i hand kan vi nu se att denna nydaning tyvärr har lett till en försämrad process för EU-kommissionens bildande.


EU:s regeringar, kommissionsordförande Jean-Claude Juncker och Europaparlamentet har alla misslyckats med sina demokratiska uppgifter. Resultatet är en icke jämställd kommission som sviker inom miljöpolitiken och där minst en kommissionär är jävig inom sitt ansvarsområde. Därför kommer Miljöpartiet att rösta nej till Junckers kommission i morgon.


EU-ländernas regeringar tog det första felsteget efter att Jean-Claude Juncker i somras godkändes som kommissionens ordförande. Varje land nominerar varsin kommissionär, men 28 länders regeringar har bara lyckats skaka fram nio kvinnor – alltså knappt en tredjedel av kommissionen. Kvinnorepresentationen ligger kvar på samma nivå som i det avgående kollegiet. Det är inte acceptabelt att Europas regeringar fortsätter att kvotera in män på de viktigaste beslutspositionerna i EU.


Med den hand han blev tilldelad var det Junckers uppgift att fördela kommissionärernas ansvarsområden. I flera fall satte han uppenbart personer på fel plats. Att ge Tibor Navracsics ansvar för medborgarskap var en ren skymf; han har varit en av de ansvariga för att nedmontera demokrati och mänskliga rättigheter i Ungern. Efter kritiken mot honom ska Juncker nu ge honom en delvis annan uppdragsbeskrivning, men intrycket kvarstår att flera kommissionärer har tilldelats en olämplig portfölj.


I nästa instans har Europaparlamentet misslyckats med sin uppgift att granska om kommissionärerna är lämpliga för sitt uppdrag. Parlamentet ska ta ställning till kommissionen i sin helhet, men varje kommissionär frågas ut av parlamentets utskott och parlamentet kan i praktiken stoppa enskilda kommissionärer som är olämpliga.


Den enda som har petats efter parlamentets utfrågningar är Alenka Bratušek som både saknade kompetens för att leda arbetet med energiunionen och som dessutom nominerat sig själv medan hon fortfarande var Sloveniens regeringschef. Det är bra att Bratušek ersätts med en ny kandidat, men det är fler än hon som borde ha stoppats.


Enligt EU:s fördrag ska kommissionens ledamöter vara personer ”vars oavhängighet inte kan ifrågasättas”. Det betyder att det inte får finnas misstankar om intressekonflikter.


Spanjoren Miguel Arias Cañete lever inte upp till detta krav och han är därför inte lämplig som kommissionär för klimat och energi. Vi hyser inga förhoppningar om att Cañete kommer att kunna förhålla sig oberoende till den fossila energiindustrin, där han och hans familj länge har haft omfattande intressen. Hans svåger och affärspartner sedan två årtionden är fortfarande direkt inblandad i de oljebolag de tidigare ägt gemensamt, och därför hjälper det föga att Cañete, fru och barn inte längre äger egna aktier i bolagen. Dessutom har Cañete under sin tid i den spanska regeringen bland annat varit med och strypt utvecklingen av förnybar energi genom att totalt ändra förutsättningarna för solelsproducenter och för hushållens produktion för eget bruk. Under sin utfrågning i Europaparlamentet visade han inga prov på att vilja minska användningen av kol i Europa.


Att Cañete sitter kvar trots sin uppenbara olämplighet är resultatet av en politisk uppgörelse mellan de största grupperna i parlamentet. Ansvaret vilar tungt på den socialdemokratiska partigruppen för att de gick med på att rösta för Cañete bara för att förhindra att den konservativa gruppen som motattack skulle rösta bort den franska socialisten Pierre Moscovici. Det är en förlust för demokratin att socialdemokrater och konservativa håller varandra om ryggen och förhindrar att parlamentet använder sin granskningsmakt.


Till sist är vi från ett grönt perspektiv mycket kritiska till den politiska riktning som kommissionsordförande Juncker har pekat ut.


Miljöpolitiken riskerar stora bakslag de närmaste åren. Miljö och fiske som tidigare hade varsin kommissionär slås nu ihop till en portfölj. Den uppdragsbeskrivning som Juncker har gett miljökommissionär Karmenu Vella saknar miljöpolitiska ambitioner. Det sjunde miljöhandlingsprogrammet, som styr unionens miljöarbete, nämns inte ens. Vella uppmanas av Juncker att se över det förslag på cirkulär ekonomi som den avgående kommissionen presenterade i somras, vilket betyder att politiken för att öka återvinningen och minska slitaget på naturresurser nu riskerar att kvävas i sin linda. Vella gjorde en föga imponerande insats under utfrågningen i parlamentet och gav inget intryck av att försöka ta strid när andra politikområden hotar att inskränka naturskyddet. Sedan har vi jordbrukskommissionär Phil Hogan som uttryckligen säger att han vill gynna det storskaliga intensiva jordbruk som är minst ekologiskt hållbart.


Vi kommer att rösta emot kommissionen. Miljöpartiet och den gröna partigruppen kommer att bedriva en konstruktiv oppositionspolitik. På varje område kommer vi att arbeta för att förbättra EU:s klimatpolitik för att ta vara på de möjligheter som skapas när vi ställer om till ett hållbart och klimatsmart samhälle.


PETER ERIKSSON


BODIL CEBALLOS


MAX ANDERSSON


LINNÉA ENGSTRÖM




Andra bloggar om: ,

\\mepbrusfsd1\WKRedirXP$\maandersson-o\Desktop\lobbycal2press\calendarPageStandalone.html