29 september 2006

Artikel i Östran

Tidningen Östra Småland har en trevlig artikel om mig, Lena Hallengren och vår gamle filosofilärare Nils-Fredrik Aurelius.

Pressavdelningen tipsade om den i ett mejl med rubriken "We love den lokala vinkeln!".

Andra bloggar om: ,

27 september 2006

Första dagarna i riksdagen

Det är mycket som händer nu. Mötet med riksdagsgruppen var trevligt. Vi påbörjade valutvärderingen och började dra upp en strategi inför 2010. Jag ska inte avslöja våra planer här, men ifall du ägnar dig åt vadslagning och tänkt sätta pengar på att alla våra valaffischer kommer att innehålla ett ironiskt påstående och avslutas med ordet "Eller?" så vill jag avråda dig från att satsa något större belopp.

Den stora överraskningen var att Per Bolund hastigt och lustigt kommer in i stället för Åsa Romson som bestämt sig för att hon vill hellre vill läsa vidare än sitta i riksdagen. Enligt folk som känner honom kommer han att bli en enorm tillgång.

En stor fråga på mötet var fördelningen av utskottsplatser. Vi är 19 ledamöter i gruppen och det finns 15 utskott (förutom EU-nämnden). Även om språkrören inte ska sitta i några utskott (de ska prioritera att sitta i TV-soffor istället) så är vissa utskott betydligt mer populära än andra. Det här är antagligen det enskilt viktigaste beslutet under hela mandatperioden. Efter att ha tröskat detta delikata ärende kom vi fram till den geniala lösningen att utse Maria och Peter till valberedning med uppdrag att ta fram förslag, eftersom de inte är jäviga. Jag undrar hur andra partier löser detta?

Idag fick jag också reda på vilket arbetsrum jag får. Utsikten kommer knappast att distrahera mig från mitt arbete, men jag gillar det ändå. Enligt vissa teorier är mitt rum vid cafedörren till och med ett av de bästa. Miljöpartiets interna informationsgång sägs tyvärr fungera på det viset att folk ofta inte hinner med att tala med alla de man borde tala med. Istället råkar man av en ren slump prioritera att tala med dem som man råkar träffa på på vägen till kaffeautomaten. Jag vet inte om det är sant, men det skulle inte förvåna mig.

Idag fick jag förresten välja mobiltelefon och annan teknisk utrustning. Konstigt nog så visste inte riksdagen om någon av de mobiler man får välja bland klarar kraven för TCO-märkning, men de skulle ta reda på det.

Andra bloggar om: ,

26 september 2006

På väg till riksdagen

Sitter på tåget på väg till Stockholm och vårt första gruppmöte. Solen har inte riktigt gått upp än.

25 september 2006

Vaxholm - det mullrar på avstånd

Aftonbladets Europablogg noterar att både folkpartiets Carl B Hamilton och Svenska Dagbladets ledarsida nu ifrågasätter den gamla svenska linjen i frågan om arbetsrätten och EUs gemensamma arbetsmarknad.
Carl B Hamilton är övertygad om att den nya regeringen kommer att ändra Sveriges inställning till EU:s tjänstedirektiv. "Den avgående regeringen har agerat som LO:s förlängda arm medan vi kommer att vara betydligt mindre protektionistiska", säger Hamilton till Svenska Dagbladet.
Skolbygget i Vaxholm kommer upp i EG-domstolen i januari, tror tidningen. "När det gäller Vaxholmsfallet som framställts som en ödesfråga för Sverige kan det också bli en annan EU-politik", säger Carl B Hamilton.
Svenska Dagbladets ledarsida hoppas samtidigt att tjänstedirektivet ska leda till priskonkurrens mellan utländska och svenska arbetare.
Som EU-motståndare får vi förbereda oss på att den här debatten kan hetta till rejält.

Andra bloggar om: , , ,

Bra bok om Venezuela


Politiska böcker från vänster och det gröna hållet handlar oftast om hur saker och ting blir värre och hur illa de redan är. Den här boken är ett undantag - en framgångshistoria.

"Venezuela - drömmen om ett nytt Amerika"
av Kalle Holmqvist beskriver landets utveckling sedan vänsterns valseger 1998. Den försöker förklara hur den brokiga vänsterkoalitionen lyckats övervunna svårigheter som en militärkupp, folkomröstningen om att avsätta presidenten, lock-outen i oljeindustrin och påtryckningar från USA.

Det här är naturligtvis ingen neutral bok. Den genomsyras av en positiv grundinställning till utvecklingen. Men den försöker vara rättvis och det är hela tiden den Bolivarianska revolutionen - inte personen Hugo Chavez - som står i centrum.

Oavsett om man är grön, röd eller blå så är utvecklingen i Venezuela något man bör vara uppmärksam på de närmsta åren. Och om du undrar varför unga vänsteraktivister blir så upphetsade eller rent av entusiastiska när de börjar tala om Venezulea så är det här en bra bok att börja med.

Boken kostar 75:- direkt från förlaget, men går även att få tag på genom exempelvis AdLibris.


Andra bloggar om: , Intressant
ISBN: 9197636002

23 september 2006

Högern - ett rörligt mål är svårt att träffa

Ett viktigt skäl till att högerkartellen vann var den taktiska skicklighet med vilken de bedrev sin valrörelse. Valrörelsen var starkt centralstyrd av kretsen kring Fredrik Reinfeldt, och både småpartier och lokalpolitiker tvingades ändra sin politik utifrån det för stunden lämpliga.

Tidningen Flammans ledare (oberoende Ung Vänster) ger ett bra exempel.
En illustration av hur extremt strömlinjeformad och lättrörlig deras kampanj varit är att moderaterna i Stockholm i sitt program föreslog att öppna upp några stora sjukhus för privatiseringar. Det var inget moderaterna gärna talade om, men inte heller förnekade. När Flamman t.ex.intervjuade den politiske sekreteraren Martin Andreasson från Stockholmsmoderaterna 31/8 2006 fick vi svaret: ”– Vi har bara ett svar att ge, och det är att driftformen inte är viktig. Det enda väsentliga är att folk får vård i tid.”

Helt annat blev läget när Socialdemokraterna och Göran Persson började attackera sjukhusprivatiseringarna. Först fick Persson avvikande svar från en pressad Reinfeldt. En vecka senare kunde Reinfeldt triumferande meddela att storstadsallianserna hade kommit överens om att det inte skulle bli några privatiseringar. Luckan var täckt. Truppen hade bytt position. Göran Persson sköt in sig på ett ställe där ingen stod kvar.
Hur bemöter vi detta inför nästa val? Det här sättet att bedriva valrörelse kan inte förenas med interndemokrati. Varken miljöpartiet eller vänstern kan överlämna kontrollen över våra valrörelser till det största partiets kampanjstab på det sätt som borgarna gjort.

Flammans artikel förtjänar att läsas i sin helhet. Även om borgarna kommer att vara mindre lättrörliga i nästa val - då de måste släpa på en ryggsäck fylld av 4 års regeringsbeslut - så är det här något vi måste klara av att bemöta.

Min tro är att vi måste angripa dem på områden de inte kan retirera från, som EU-frågan och den undergivna inställningen till USA.

Andra bloggar om: , , Intressant

21 september 2006

Ett stort tack!

Jag vill tacka alla som hjälpt till i valrörelsen. Både ni som tröskat idéer på våra möten, stått i valstuga, och delat ut valsedlar såväl som alla som har diskuterat politik med vänner, släktingar och arbetskamrater.

För några år sedan satte vi målet att få två riksdagsmandat här i Göteborg. Vallagen har ändrats så att det är betydligt svårare att få två mandat än det en gång var, men tack vare hårt arbete så gick det vägen. Här i Göteborg gjorde vi vårt bästa valresultat någonsin, och hela 24694 människor valde att rösta på de gröna.

Nu börjar den verkligt svåra uppgiften - att använda den här plattformen på rätt sätt och bedriva en framgångsrik oppositionspolitik så att vi ökar ytterligare och vinner nästa val.

Det här är ett arbete som jag ser fram emot. Tillsammans kommer vi att klara det också!

Andra bloggar om:

20 september 2006

Viktig valanalys

Professor Bo Rothstein har en intressant analys på DN-debatt.

Redaktionen sammanfattar artikeln så här:
"Valet en triumf för socialdemokraterna"
Statsvetarprofessor: Partiets samhällsmodell har slutligen segrat. Socialdemokraterna förlorade valet men moderaterna har tagit över deras politik. Moderaterna tvingades till slut inse att de inte kunde utmana en politik som stora delar av partiets egna väljare är beroende av. Den nyliberala ideologin är nedkämpad både ideologiskt och politiskt. Valrörelsen blev en tävling i socialdemokratisk politik där socialdemokraterna framstod som sämre på att förvalta den generella välfärdsmodellens ideal än moderaterna. Likt Margaret Thatcher som kunde se hur Tony Blair anpassade sig till henne vet nu den besegrade Göran Persson att Fredrik Reinfeldt blir tvungen att hålla fast vid sin motståndares politik. Socialdemokraterna har fått moderaterna att tänka och känna som de själva, skriver professor Bo Rothstein vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.
Jag tror att det ligger mycket i detta, men han drar analysen ett varv för långt. Moderaterna må ha insett att de måste låtsas vara något slags socialdemokrater för att vinna regeringsmakten, men det är knappast fråga om äkta övertygelse. Nu när valet är överstökat kommer de få det mycket svårt att upprätthålla illusionen.

(Ingressen uppvisar för övrigt en förfärande okunnighet om britisk nutidshistoria, men det är knappast professorns fel. Nog för att John Major förtjänar att glömmas bort, men DNs debattredaktion har väl inte ha glömt honom redan?)

Andra bloggar om: , , , Intressant

Om valet 2006

Borgarna vann. Vad var det som gick fel? Hur skulle vi ha gjort istället?

Till att börja med måste man konstatera att Fredrik Reinfeldt tillämpade Tony Blairs trianguleringsstrategi på ett mycket skickligt sätt. Strategin gick ut på att närma sig motståndaren och lägga sig i mitten. Inspirationen från Tony Blair och New Labour är uppenbar. Han döpte till och med om sitt parti till Nya Moderaterna. Likheterna mellan Reinfeldt och Tony Blair slutar inte där, men det får bli ett tema för en senare post.

Det var nämligen inte högerkartellen som vann det här valet. Det var socialdemokraterna som förlorade det. Miljöpartiet gjorde inte heller allt rätt - våra affischer var till exempel lite väl svårtolkade - men det vi kunde gjort bättre hade inte ändrat valutgången. Jag ser främst tre skäl till att det rödgröna samförståndet förlorade valet.

Problemet Persson
Till att börja med har vi Göran Perssons bristande populäritet. Efter så många år vid makten hade Göran Perssons speciella charm börjat flagna. Det var fler som röstade emot Persson än mot socialdemokraterna. Göran Persson hade sin formtopp 2002, men nu var han för trött för att kunna göra sitt bästa. Det syntes mycket tydligt i slutdebatten på SVT. Den lysande retorikern från förra valrörelsen hade aldrig gjort sådana dundertabbar som att säga "pigjobb" eller påstå rakt ut att borgarna ville införa en pensionärsskatt. Han kämpade väl, men han var mycket långt från att vinna den överlägsna seger han brukade vara kapabel till. En sådan insats hade kunnat rädda valutgången, men när Göran Persson höll sitt slutanförande kändes det som han redan visste att valet var förlorat.

Så vad skulle vi gjort istället? Det är möjligt att Göran Persson hade kunnat vinna väljarnas sympatier genom att tydligt och klart annonsera sin avgång tidigare i valrörelsen. Det hade förändrat hela situationen. Människor som nu röstade för Perssons avgång hade istället röstat på socialdemokraterna för att ge honom en avskedspresent. Ett sänke hade förvandlats till ett flöte. En sådan strategi använde sig Erlander av i sitt sista val, och Tony Blair försökte nyligen tillämpa något liknande. Men så skedde inte. Kanske det fanns goda skäl. Efterklokheten skulle vara en utmärkt rådgivare om man bara kunnat dra nytta av dess råd på förhand.

Enigast i handling - men inte i ord
Det andra stora skälet till att vi förlorade var att högerkartellen lyckades framställa oss det rödgröna samförståndet som splittrat i jämförelse med de själva. På den rödgröna sidan har vi samarbet i 8 år och lyckats ena oss om 16 budgetar i rad. De hade bara fått ihop ett valmanifest. Skillnaden är gigantisk, både mätt i decimeter pappershögar och som ett uttryck för praktisk politik, men det lyckades vi aldrig förklara. Istället fastnade vi i en diskussion om maktens former, där socialdemokraternas vägran att erkänna att hela regeringsunderlaget skulle vara med i regeringen efter valet gjorde det möjligt för borgarna att framstå som mer enade än oss som ändå tillsammans haft makten i åtta år. Jag har viss förståelse för Perssons motvilja mot att erkänna att vänsterpartiet skulle tas in i regeringen - den kommunistdebatt som fördes inom vänstern för några år sedan hade säkert skrämt bort en och annan väljare i så fall - men Ohly har skött den här frågan bra i år och om det hanterats väl hade det varit ett betydligt mindre problem än de rödgröna samförståndspartiernas oförmåga att framstå som enade visade sig vara.

Bristen på tydliga skillnader
Det tredje skälet till att vi förlorade är bristen på tydliga skillnader. Reinfeldt använde sig av trianguleringsstrategin och lade sig så nära socialdemokratin han kunde. På det ekonomiska området lovade han till och med "vad än socialdemokratin föreslår när det gäller vård, skola och omsorg så skall vi föreslå mer". Socialdemokraterna lät detta ske, och klarade inte av att bemöta denna strategi. Istället för att presentera en egen politik med så tog de till det ineffektiva motdraget att försöka överdriva vidden av de negativa aspekterna på högerkartellens förslag. I viss mån så gick socialdemokraterna i opposition redan innan de förlorat valet.

Socialdemokraterna försökte också möta den Reinfeldtska trianguleringen med en kontratriangulering. När högerkartellen till exempel kommit överens om att avskaffa fastighetsskatten, så tog sossarna fram ett eget förslag om att sänka den. Istället för att avlägsna sig från borgarna gick man dem till mötes.

Det är inte så man vinner val mot en motståndare som vill att de politiska skillnaderna mellan blocken ska vara så små att väljarna kan unna sig lyxen att rösta på kandidaten med trevligast leende.

Vad socialdemokraterna borde gjort är istället att avlägsna sig från borgarna. De borde ha gått åt vänster upp på politiska höjder dit borgarna inte kunde ha följt efter. De borde till exempel ha lyft utrikespolitiken, och kritiserat USAs "krig mot terrorismen". En sådan linje hade borgarna haft mycket svårt att bemöta. De tyska socialdemokraterna lyckades vända ett gigantiskt underläge och ta plats i en regeringskoalition i det senaste valet just genom att lyfta kritiken mot USA.

En annan bra fråga att lyfta hade varit EU-frågorna. Socialdemokraterna borde ha utlovat en folkomröstning om konstitutionen. Göran Persson har kommit med många kritiska uttalanden om EU förr när läget varit lämpligt. Han har en övertygelse om värdet av mellanstatlighet - en övertygelse han tyvärr inte omsatt i handling alltför ofta - och med sin trovärdighet i egenskap av statsminister hade han lätt kunnat dra upp en ny skiljelinje i politiken mellan det rödgröna laget och det blå. Han hade kunnat börja tala om att ta tillbaka makt från EU, kritiserat EU-domstolen, och förklarat att delar av den fallna konstitutionen är okloka och ångrat i ljuset av folkomröstningarna i Holland och Frankrike att han ställt upp på dem. En sådan linje hade gett röster och varit fullkomligt omöjlig för borgarna att ta efter. Den hade också varit en förnuftig anpassning till den poltik den rödgröna majoriteten ändå skulle ha följt i händelse av valseger. Skillnaden mellan de blåa och de rödgröna lagen hade blivit tydlig, och i bästa fall hade borgarnas försök att svara fått dem att framstå som splittrade.

Det är ingen mening att gråta över spilld mjölk. Men det är mindre än 4 år kvar till nästa val, och nu gäller det att vi drar lärdom av erfarenheterna.


Andra bloggar om: , , , , , , Intressant

14 september 2006

Miljöpartiet vann TV4-debatten

I debattens inledning vann miljöpartiet och den rödgröna alliansen överlägset under miljödebatten. Maria gjorde en strålande insats. Resten av debatten var jämnare. De rödgröna fick dock in en fullträff när det blev uppenbart att högerkartellens politik för att bekämpa arbetslösheten snarare handlar om att bekämpa de arbetslösa genom sänkt a-kassa. I debattens slutskede när man diskuterade maktfrågorna istället för politikens innehåll tog dock högern igen förlorad mark. Göran Persson antydde visserligen att han är beredd till koalitionsregering, men han vägran att tala klarspråk är tyvärr en av högerkartellens största tillgångar den här valrörelsen.

Om man ser till debatten i dess helhet så vann det rödgröna laget bara på poäng. Men jag tror att många tittare stängde av någonstans i mitten när debatten grötade ihop. Och i så fall var det en ren utklassning.

Andra bloggar om: , , Intressant

Nu vinner vi valet i Göteborg!

Opinionsmätningar är bara opinionsmätningar. De är inte verklighet. Men senaste mätningen från Göteborg är nästan som en dröm:

Dagens GP/Sifo om kommunvalet i Göteborg:

Mp, V, S: 52%
Fyra nyanser av grått: 42,8
Mp 8,8%
Mp i målgruppen 18-29 år 15%

Och både vi och sossarna brukar göra bra ifrån oss i valspurten...

Andra bloggar om: , ,

11 september 2006

Kort lektion i USAs nutidshistoria

Vad man väljer att minnas och vad man väljer att glömma bort är ofta en politisk fråga. Detta är Mark Fiores animerade kommentar inför 5-årsdagen.

Helt lysande.

Andra bloggar om: , , ,

09 september 2006

Felaktig varudeklaration (kd)

I senaste numret av tidningen Götheborgske Spionen svarar partierna på frågan om de vill höja studiemedlet. Att miljöpartiet vill höja bidraget med 1000:- i månaden är kanske känt, men en och annan läsare höjer nog på ögonbrynet inför kristdemokraternas påstående om att de vill göra detsamma!
Ja, vi vill höja studiemedlen genom att höja bidragsdelen med 1000 kr/månad.
Kristdemokraternas politik är i själva verket att de vill höja lånedelen med samma summa. Det är bara ett ords skillnad, men det innebär ändå mer än 50 000:- i högre studieskuld för en vanlig student.

Dålig korrekturläsning. Eller?

Andra bloggar om: , , , , Intressant

07 september 2006

EU skapar fred?

Engelske högerbloggaren EU-serf har en mycket bra post om myten om EU som fredsskapare.

When I hear the statement "That the EU has kept the peace" I often ask the question "which part of the EU". Its instructive to think about it.

If we did not subsidised inefficient French Farmers, would we still have peace?

Läs hela inlägget här.

Andra bloggar om: , ,

06 september 2006

Zombie Chic!

Det har varit en ovanligt lång och intensiv valrörelse; ett politiskt maratonlopp, och när vi nu går inte på upploppet så är det fortfarande oerhört jämt. Det är tufft, inte bara för väljare och journalister, utan även för oss kandidater.

Med 11 dagar kvar till valet är valarbetarna redan trötta bortom alla ord, och vi ser ut så också, även om jag inte vill lägga ut några bildbevis. I ett försök att stjäla trafik från de obegripligt populära modébloggarna är det här min förutsägelse om nästa veckas valmodé - och den gäller oavsett partitillhörighet:

Zombie Chic

Ansiktsfärg: Grå
Ögon: Insjunkna
Smink: Nej
Skäggstubb: Ja
Hår: Ovårdat. Huvudbonader kommer starkt.
Färger: Svarta (kamoflagefärg för kaffefläckar)
Het trend: Nyinköpta kläder (tvätta hinner man göra efter valet)
Prislappar som sitter kvar på kläderna: En raritet, men det förekommer!

Andra bloggar om: , , Intressant

EU och arbetsrätt

Hanna Löfqvist har två bra bloggposter om EU och arbetsrätt.

Andra bloggar om:

05 september 2006

Arbetstidsförkortning - ja tack

Jag är trött nu. Att kämpa med valet 10-23 dag ut och dag in börjar ta på krafterna. Valstugan har tappat sin charm. Till skillnad från vissa andra kandidater ser jag inte ut som en zombie, men jag känner mig som en.

Men imorgon får jag i alla fall vila. Eller rättare sagt, så har jag EU-debatt i Norrköping på kvällen. Det betyder minst 4 underbara timmar på tåget; och bortsett från att konduktören ber mig visa upp biljetten så kommer ingen fråga mig om någonting!

Andra bloggar om: ,

03 september 2006

Brott lönar sig inte (fp)

Nog för att jag förstått att folkpartiet vill ha ett övervakningssamhälle. Men att upprepade gånger bryta sig in på sossarnas BBS och sno deras valplanering är väl ändå att gå för långt? Socialdemokraterna hävdar i alla fall att de gjort det, och jag utgår från att de har gott på fötterna.

Folkpartiets agerande är inte bara oetiskt. Det är också olagligt. För att inte säga korkat. Folkpartisterna trodde att de var smarta och utnyttjade informationen för att sabba socialdemokraternas mediakampanj. Men de väckte bara socialdemokraternas misstankar. Förstod inte folkpartiet att ett politiskt parti som försöker sig på sånt här alltid åker dit?

Jag kommer föresten att älska att se hur folkpartisterna nu ska försvara sitt stöd för fildelningsförbudet. De har röstat för en lag som gör det möjligt att straffa fildelare med fängelse. Det här är inte ens i samma liga.

Andra bloggar om: , , , Intressant

Parasiterna i våra hjärnor

Den encelliga parasiten Toxoplasma gondii finns i hjärnorna hos 67% av Brasiliens befolkning. Den finns även i Sverige. Den livscykel tar den mellan katter och fåglar eller andra däggdjur och sedan tillbaka till katter igen. För att fortplanta sig måste den befinna sig i tarmsystemet hos en katt.

Det har visats att parasiten har en förmåga att ändra betendet hos sin värd. Till exempel så blir infekterade råttor mer orädda och risktagande, vilket gör det lättare för katter att fånga dem.

Mycket tyder också på att även människors beteende påverkas. Infektionen har ett samband med schizofreni, osäkerhet och traditionellt "manligt" beteende. En vetenskaplig rapport har nu studerat om man kan se ett samband mellan skillnader i nationella kulturer och andelen Toxoplasmainfektioner i befolkningen.
The answer, he argues, is yes. He selected a few key features of human personality that Toxoplasma appears to influence, and which have been measured on a national scale--such as neuroticism, uncertainty avoidance, and "masculine" sex roles. Lafferty predicted that in countries with higher Toxoplasma rates, these features would all be stronger. He gathered data from studies on 39 countries in from all five continents. He corrected for various factors, for example including per capita gross domestic product as a variable. He found a signficiant correlation between high levels of the parasite and high levels of neuroticism. There was a positive but weak correlation between Toxoplasma and levels of uncertainty avoidances and masculine sex roles. However, if he excluded the non-Western countries of China, South Korea, Japan, Turkey, and Indonesia, the correlations of both personality measurements with Toxoplasma got much stronger.
En mycket stor andel av USAs befolkning är infekterad. Och parasiten kan finnas kvar i kroppen i årtionden. Artikelförfattaren spekulerar i att den förbättrade hygienen i kötthanteringen på sikt kan få amerikanerna att bli mindre neurotiska. Han drar dock inga slutsater om hur detta skulle kunna påverka USAs utrikespolitik.

För min del så undrar jag hur det är i Sverige. Bra hygien, och kallt klimat leder till färre infektioner, så jag misstänker att andelen infekterade svenskar är ganska låg. Det kanske är så att orsakerna till den så berömda nordiska jämställdheten inte bara finns att söka i vår kultur, utan även i vår avsaknad av vissa parasiter?

Den mänskliga naturen har ett samband med biologin, vare sig vi tycker om det eller inte.

Andra bloggar om: , , , Intressant

02 september 2006

Smått och gott

Socialdemokratiske bloggaren Eric Sundström berättar om att Reinfeldt nyligen påstått att Norge är med i EU. Nog för att EU-anhängare har en tendens att vara dåligt pålästa, men att det var så illa ställt trodde jag faktiskt inte.

Aftonbladets läsvärda Europablogg har satt upp mig på sin länklista.

Det populära inlägget om Gamlestadsmannens besök i valstugan återvänder nu till bloggens förstasida, och har placerats i högerspalten under Tips: Bloggens 7 8 bästa.

01 september 2006

Åland ut ur EU?

Den härliga rubriken "I höst kan Åland delvis gå ur EU" är något av en överdrift. EU-konstitutionen kommer ju knappast träda i kraft redan i höst. Men självstyrande Ålands lagting tänker ta strid om EUs nya grundlag.

Det handlar dock inte om riktigt EU-motstånd, utan snarare om utökade rättigheter för Åland, även om ålänningarna i och för sig inte hyser några varmare känslor för EU.

Bland annat kräver de talerätt i EG-domstolen, en starkare subsidiaritetsprincip, och en egen plats i EU-parlamentet.
De folkvalda återupptar arbetet den 4 september och till beslut i höst kommer EU:s nya grundfördrag. För att det ska träda i kraft på Åland till de delar Åland har egen behörighet krävs att lagtinget antar fördraget med två tredjedelars majoritet, alltså minst 20 ja-röster.

– Säger lagtinget nej blir det både ett juridiskt och politiskt vakuum och en konstitutionell kris. Finland kan inte ansluta Åland till fördraget utan Ålands samtycke till de delar vi har behörighet, säger talman Barbro Sundback (s).
Den juridiska situationen blir minst sagt knepig. Både vara med i EU, men ändå inte vara det... Det hela får exemplet Färöarna att verka enkelt. Färöarna är en självstyrande del av Danmark, men de är inte med i EU överhuvudtaget. Det fungerar bra.

Det hela kanske slutar i ett liknande arrangemang för Ålands del.


Up-date: Sannolikheten för detta har just ökat! Men en oförneklig känsla för taskig tajming har EU precis tvingat Åland att förbjuda snus.

Andra bloggar om: , , , Intressant