Replik: MP-parlamentariker replikerar Maria Rankka om ISDS

Miljöpartiets fyra EU-parlamentariker har en replik om handelsavtalet TTIP i SvD.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

I en kolumn i SvD (5/7) skriver VD för Stockholms handelskammare, Maria Rankka, att politiker som kritiserar den kontroversiella ISDS-mekanismen i handelsavtal ”inte vet vad de pratar om”. Vi tar gärna debatten med Rankka om den tvistlösningsmekanism som vi ser som mycket problematisk.

Det finns stora skäl till varför debatten om Investor-State Dispute Settlements (ISDS) är stor just nu. I sin senaste rapport om ISDS pekar FN-organet UNCTAD på att antal rättsfall ligger kvar på en rekordhög nivå. Via TTIP, det planerade handelsavtalet mellan EU och USA, skulle systemet ge företag på båda sidor Atlanten möjlighet att stämma inom alla områden som förhandlas. Många kontroversiella fall de senaste åren har inneburit att nära 200 miljö-, konsument- och fackliga organisationer kritiserat mekanismen för att leda till att demokratiska principer undermineras.

Och ja, vi miljöpartister delar stora delar av den här kritiken. Vi är bl.a. oroliga för att tvistlösningsmekanismen kan vara ett hot mot folkhälsan. Rankka är givetvis bekant med de stämningsförfaranden som tobaksbolaget Phillip Morris nu leder mot Australien och Uruguay, i Australiens fall för att landet valt att införa så kallad ”plain packaging”, det vill säga neutrala cigarettpaket med varningstext och bild. Detta görs i syfte att skydda folkhälsan, då rökning dödar i genomsnitt 40 australiensare varje dag. Plain packaging har framhållits av Världshälsoorganisationen (WHO) som den i särklass mest effektiva åtgärden för att förebygga rökningens skadliga inverkan på folkhälsan, och det är även därför som nu Nya Zeeland planerar att införa en liknande lagstiftning.

Stämningen mot Australien har dock fått en avskräckande effekt, och Nya Zeeland har nu skjutit sina planer på framtiden i avvaktan på utgången i stämningen mot Australien. Det här är bara ett exempel på hur stämningar via ISDS kan leda till att lagförslag för att skydda folkhälsan kan försenas eller motarbetas. Tidigare stämningar har bl.a. riktats mot förbud av skadliga läkemedel, mot fracking, ja, listan kan göras betydligt längre.

Stockholms handelskammare är via sitt skiljedomsinstitut en ledande aktör i att administrera de rättsfall och tvister som initieras via ISDS. Därigenom är man tillsammans med en mängd stora advokatbyråer en del av den industri som växt fram som en effekt av det här systemet. Runt om i Europa och USA ser vi nu hur dessa stora advokatfirmor rycker ut till mekanismens försvar. Maria Rankka företräder i allra högsta grad ett särintresse, och det vore klädsamt om hon påtalade detta i debatten.

Givetvis bör företag ha rätt till juridiskt skydd. Det har de dock idag, även utan ISDS. Det normala domstolsväsendet bör därför kunna användas även för internationella investeringsavtal. Risken är annars stor att demokratin ersätts med affärsjuridiken. Då hamnar enskilda människors hälsa och rätt på undantag.

Vi miljöpartister är tydliga med att vi säger nej till en ISDS-mekanism i handelsavtalet med USA.

Max Andersson, (MP), EU-parlamentariker
Bodil Ceballos, (MP), EU-parlamentariker
Peter Eriksson, (MP), EU-parlamentariker
Isabella Lövin, (MP), EU-parlamentariker

TTIP