I en debattartikel i UNT (14/7) skriver Christofer Fjellner (M) att handelsavtalet TTIP som nu förhandlas mellan EU och USA är det bästa initiativet sedan den ekonomiska krisens början och att de potentiella vinsterna är enorma. Visst låter det bra? Problemet är bara att det inte stämmer. Snarare är de förväntade ekonomiska effekterna högst begränsade. Och de negativa effekterna för vårt miljö- och konsumentskydd riskerar att bli stora.

Fjellner kallar avtalet för en " tillväxt- och jobbmaskin", som skulle kunna bespara ett svenskt hushåll 5 000 kr per år. De siffrorna bygger på ett scenario som utgår ifrån att hälften av alla politiskt påverkbara icke-tariffära handelshinder tas bort, vilket i praktiken innebär att stora delar av den lagstiftning som syftar till att skydda människor och miljö urholkas. Det är också fråga om en ganska kraftig skönmålning. De årliga tillväxteffekterna som beräknas i den studie som Fjellner hänvisar till kommer inte i närheten av några sådana summor förrän närmare år 2030. Och några trovärdiga effekter på sysselsättningen existerar överhuvud taget inte.

Det är dock inte första gången som Fjellner, eller för den delen den moderatstyrda regeringen, trixar med siffrorna. Så sent som i våras sade Fjellner i en intervju med Rapport att avtalet skulle ge två procents tillväxt i EU. De mest optimistiska siffrorna som EU-kommissionen använder ligger på knappa 0,5 procent. Fjellners moderata kollegor i regeringen har hävdat att avtalet skulle ge varje svensk 1 700 kr per år – en siffra som bygger på att lagstiftning för att skydda folkhälsan, miljön, och arbetares rättigheter skulle kringgås eller sättas på undantag och som är mer än dubbelt så högt som EU-kommissionens mest optimistiska scenario.

Att TTIP skulle leda till högre skydd mot antibiotikaresistens och andra miljöhot är mer än lovligt naivt. Nyligen kunde en medborgarrättsorganisation avslöja att det är jordbruksindustrin som har varit den flitigaste lobbyisten för avtalet, och när företag som Monsanto möter EU-kommissionen bakom stängda dörrar är det knappast högre miljöskydd som står på agendan. Vi gröna har alltid slagits för högre miljöskydd, men det finns inget skäl att tro att TTIP skulle ge sådana resultat – snarare tvärtom. För de ekonomiska särintressen som är drivande i dessa förhandlingar utgör den formen av högre standarder ett handelshinder. Även om TTIP i teorin skulle kunna leda till högre miljöskydd tyder de krav som industrin driver, och som EU-kommissionen lyssnar till, på raka motsatsen.

Vi bör inte glömma att det här avtalet är föremål för en intensiv lobbykampanj från en mängd ekonomiska särintressen på båda sidor om Atlanten. Av de 560 möten EU-kommissionen har hållit med intressenter inför förhandlingarna har 520 varit möten med näringslivet. Endast 4 procent hölls med företrädare från miljöorganisationer eller liknande.

Miljöpartiet är tydliga med att vi inte säger nej till avtalet redan i dag. Det måste finnas en färdig text att ta ställning till innan man kan bestämma sig. Däremot är vi, tillsammans med hundratals miljö-, medborgarrätts- och fackliga organisationer, mycket oroliga för vilka konsekvenser det här avtalet kan få för vår miljölagstiftning, vårt konsumentskydd och våra demokratiska principer.

Max Andersson (MP), EU-parlamentariker