Max Andersson

Grön politik. Oftast om klimatpolitik, EU, och integritet.

11 maj 2007

Regeringens passivitet i EU-frågan förbluffar

Den här artikeln har jag fått in på Europaportalen idag.

------------------------------------------------------------------
Regeringens passivitet i EU-frågan förbluffar
Inom kort så ska det tyska ordförandeskapet i EU sy ihop ett nytt förslag på ändring av de fördrag som utgör EU:s grundlag. Det nya fördraget ska i princip ha samma innehåll som den avvisade konstitutionen. Förändringarna är nästan uteslutande av kosmetisk natur. Det handlar inte om att ta fram ett nytt fördrag, utan snarare om att EU-konstitutionen ska få nya kläder. EU ska till exempel fortfarande få en utrikesminister, men den ska kallas något annat.

Konstitutionens innehåll ska vara oförändrat, men den ska inte ska kallas konstitution. EU:s symboler som EU-flagga och Europahymn ska fortsätta att användas, min inte skrivas in i unionens grundlag. I grund och botten handlar förslaget om att komma undan löftena om nya folkomröstningar genom att stuva om i texten.

Regeringen sviker vallöfte
Den borgerliga alliansen gick till val på att de skulle skapa ett smalare, men vassare EU. Ett förslag om att minska EU:s makt skulle ha stort stöd hos svenska folket, men hittills har det inte blivit något annat än tomt prat från regeringens sida. Om de vill uppfylla löftet om ett ”smalare, men vassare EU” är det nu de måste agera.

Regeringens insatser har dock hittills begränsat sig till att motsätta sig ett förslag som skulle kunna försvåra utvidgningen. I övrigt har man bara sagt Ja och Amen till vad än Tyskland föreslår.

Min tro är att den tyska strategin med ”EU-konstitutionens nya kläder” kommer att misslyckas. Väljare som redan röstat nej till EU-konstitutionen kommer inte acceptera att de erbjuds samma sak en gång till. Det enda rimliga är att man utlyser ett nytt konvent och öppnar upp för en ny debatt om hur mycket makt EU ska bestämma, hur det ska styras, och vilket Europa vi vill ha.

Detta borde regeringen driva
Eftersom regeringen hittills bara spelat rollen av passiv nickedocka är det upp till oss EU-kritiker att komma med förslag på hur fördraget skulle kunna förbättras. Miljöpartiets linje inför ett nytt konvent skulle vara mer djupgående, men här är några förslag som regeringen borde lyfta redan nu.

1. Ta bort EU-försvaret
Artikel 41.2 innehåller ett principbeslut om att skapa ett EU-försvar. Om förslaget genomförs förlorar vi möjligheten att säga nej i princip. Det måste tas bort, och ett skickligt agerande från regeringens sida borde kunna åstadkomma detta. Regeringens passivitet i denna fråga är förbluffande.

Artikel 41.3 i konstitutionen kräver att ”Medlemsstaterna ska åta sig att gradvis förbättra sin militära förmåga”. I praktiken innebär det att man skriver in ett förbud mot nedrustning i EU:s grundlag. Det förbudet hör inte hemma i grundlagen, och uppriktigt sagt inte någon annanstans heller.

2. De nationella parlamentens inflytande
Förslaget som framlagts av flera medlemsstater, och nu senast av riksdagens fd talman Björn von Sydow (s), om att en tredjedel av de nationella parlamenten borde ha möjlighet att stoppa nya förslag som inkräktar på medlemsstaternas befogenheter är naturligtvis något regeringen borde stödja. Men regeringen har istället agerat emot förslaget.

3. EU-rättens överhöghet
När EU-lagar kommer i konflikt med nationell lagstiftning gör EG-domstolen idag en avvägning om vad de anser är rimligt. Om man skriver in i fördraget att EUs lagar alltid går före kommer balansen förändras. Risken är stor att den svenska alkoholpolitiken, allmännyttan, spelmonopolet, och de fackliga rättigheter som nu behandlas i Vaxholmsfallet inte skulle klara en prövning under de nya reglerna.

Lyckligtvis ser det ut som att Tyskland nu är på väg att backa på den här punkten, vilket i så fall kan vara den enda verkliga förbättringen i förslaget, men det är sannerligen inte regeringen Reinfeldts förtjänst.

4. Det behövs ingen EU-president
Under förhandlingarna om EU-konstitutionen motsatte sig alla partier utom socialdemokraterna förslaget om att inrätta en EU-president. Det är ett steg mot skapandet av en EU-stat och det skulle gynna de stora medlemsländerna på bekostnad av de små. Den linjen borde Sverige försöka lyfta i förhandlingarna.

5. En EU-kommissionär per land
För säkra de små ländernas inflytande bör varje land ha en egen kommissionär. Det var riksdagens mening redan när konstitutionen förhandlades fram. I princip stöds detta förslag även av Sveriges EU-kommissionär Margot Wallström. Hon har också deklarerat att de farhågor som tidigare funnits om att kommissionen skulle bli för stor efter utvidgningen redan kommit på skam. Med de nya erfarenheterna finns det alltså skäl att ta upp frågan på nytt.

6. Minska EG-domstolens makt
EG-domstolen har historiskt sett utvidgat EU:s makt på medlemsstaternas bekostnad genom kreativa tolkningar av fördragen. Det beteendet har väckt stor irritation bland medlemsstaterna, och det borde vara möjligt att få in nya skrivningar i fördragen för att tygla den tendensen.

Regeringen passivitet i EU-frågan är faktiskt förbluffande. Det är tydligt att talet om ett smalare, men vassare EU bara var prat.

Max Andersson
Riksdagsledamot (mp)
Ledamot i Sammansatta Konstitutions och Utrikesutskottet

Andra bloggar om: , , ,

\\mepbrusfsd1\WKRedirXP$\maandersson-o\Desktop\lobbycal2press\calendarPageStandalone.html