Max Andersson

Grön politik. Oftast om klimatpolitik, EU, och integritet.

07 oktober 2016

”Lobbyismen i EU behöver regleras hårdare”

Jag skriver i Aktuell Hållbarhet om varför vi behöver reglera hobbyismen.

* * *

”Lobbyismen i EU behöver regleras hårdare”

En vanlig vecka i Bryssel blir jag kontaktad av omkring 150 lobbyister. Det är fackförbund, ideella organisationer, religiösa samfund, men framförallt stora företag, ofta via lobbyfirmor, som försöker påverka EU:s lagstiftning.

Lobbyism i sig behöver inte vara dåligt, ofta kan lobbyister bidra med utlåtanden på samma sätt som remissinstanser gör i Sverige. Men det blir ett problem när tillgången till beslutsfattarna blir skev. Öppenhetsorganisationen Corporate Europe Observatory uppskattar att 70-80 procent av lobbyisterna i EU kommer från industrin. Det är ofta förslag på ny lagstiftning för att skydda människor och miljö som blir urvattnade när beslutsfattarna påverkas av starka företagsintressen.

Förra veckan kom EU-kommissionen med ett förslag på ett obligatoriskt öppenhetsregister för de tre största EU-institutionerna: EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. Det är välkommet och något vi i gröna gruppen i EU-parlamentet har kämpat för i många år, men risken är att kommissionens förslag blir verkningslöst. Förslaget är inte lagligt bindande och det finns få sanktionsmöjligheter, vilket gör att det i praktiken riskerar att blir frivilligt.

Det är också bara toppskiktet i de tre EU-institutionerna som måste registrera vilka lobbyister de träffar, trots att mycket av lagstiftningen får sin början på tjänstemannanivå. EU-kommissionen har också snävat in definitionen av lobbyism till direkta möten, vilket gör att indirekta möten såsom kampanjer och evenemang kan gå under radarn.

Lobbyismen är ett växande problem i EU. Enligt Corporate Europe Observatory spenderar de femtio största lobbyfirmorna i EU över en miljard kronor det här året på att påverka lagstiftningen i EU, det är 40 procent mer än under år 2012. Hur många lobbyister som finns i Bryssel vet ingen säkert, men de uppskattningar som gjorts pekar på att minst 30 000 personer arbetar med att påverka beslutsfattandet i EU.

I våras tog EU-parlamentet ett beslut om att ogräsmedlet glyfosat, som av Världshälsoorganisationen WHO klassats som cancerframkallande, ska få fortsätta användas i EU, starkt påhejad av storföretaget Monsanto som bedrivit en aggressiv lobbykampanj mot EU:s politiker. Det här är bara ett av många exempel på lobbyismens inverkan på EU-lagstiftning.

Jag jobbar tillsammans med mina kollegor i den gröna gruppen för att reglera lobbyismen, öka öppenheten och skärpa de etiska reglerna för politiker i EU. I veckan lade vi fram fyrtionio förslag för att få EU att fungera bättre. Vi föreslår bland annat införande av ett ”lobbyfotavtryck”, så att medborgare kan se svart på vitt vem som har påverkat ett lagförslag och för vems räkning. Vi vill också stärka de etiska reglerna för politiker och EU-kommissionärer. Det ska inte vara möjligt för politiker att samtidigt ha sidojobb för organisationer eller företag som lobbar mot EU:s institutioner.

Vid slutet av denna vecka har ytterligare minst 150 lobbyister kontaktat mig via telefon, brev eller mejl. Vilka dessa har träffat, samarbetat med eller hur de påverkat de lagstiftningsförslag vi arbetar med går inte att få reda på. Med tanke på att en mycket stor del av alla lagar som fattas i Sveriges riksdag kommer från EU berör detta oss i allra högsta grad. Få svenskar vet i dag hur EU fungerar och det finns små möjligheter för medborgare att påverka. En ökad reglering och mer öppenhet kring lobbyism handlar i grunden om helt självklara delar i en fungerande demokrati.

Max Andersson 
EU-parlamentariker (MP)

\\mepbrusfsd1\WKRedirXP$\maandersson-o\Desktop\lobbycal2press\calendarPageStandalone.html