Nämnden för svensk språkvård borde ingripa. Lagrådet bryr sig regeringen inte om.Staffan Thorsell i Dagens Industri om regeringens senaste turer kring den kommunala avgiften (kanske mer känd under namnet fastighetsskatt).
Andra bloggar om: politik
Grön politik. Oftast om klimatpolitik, EU, och integritet.
Nämnden för svensk språkvård borde ingripa. Lagrådet bryr sig regeringen inte om.Staffan Thorsell i Dagens Industri om regeringens senaste turer kring den kommunala avgiften (kanske mer känd under namnet fastighetsskatt).
Som vanligt fokuserar media helt på det aktuella fallet, men glömmer samtidigt bort principerna bakom. Sett ur ett EU-perspektiv finns nämligen inget felaktigt eller orimligt i att Nylander arresterades.
Den europeiska arresteringsordern kan lika gärna användas mot till exempel en svensk journalist som avslöjat brittiska regeringshemligheter eller som vägrar röja sina källor för artiklar om någon godtycklig EU-skandal.
Och det behöver inte ske på annat lands mark. Utfärdas en europeisk arresteringsorder, då kan svensk polis tvingas att arrestera och utlämna svenska medborgare – även om de inte begått någon handling som är brottlig enligt svensk lag.
Så vem är egentligen förvånad över att svenskar råkar illa ut, på orimliga grunder? Well... bland annat en del av de människor som är för just nämnda europeiska arresteringsorder.
Det är bara att konstatera att arresteringsordern används precis så vårdslöst som vi kritiker fruktade. Och på ett sätt som – för övrigt – de som drev igenom den påstod att den inte skulle komma att användas.
Med allvarliga miner kommer stats- och regeringscheferna i de 27 medlemsländerna att upprepa formeln att EU krisar om reformfördraget inte antas. Kort sagt, att det är framtidsavgörande. Samtidigt kommer det glada budskapet kolporteras ut att reformen inte ändrar den grund- läggande relationen mellan EU och medlemsstaternaJag misstänker att Claes Arvidsson och jag inte riktigt vill ha samma förändringar, men det är trevligt att det finns ledarsidor som tänker själva och tar EU-frågorna på allvar.
Och det kan man ju säga. Effektivitetsargumentet låter bra. Fast det stämmer förstås inte. Ett utvidgat EU har visat sig kunna leva rätt hyggligt med det katastrofala Nicefördraget–och inget säger att EU blir handlingsförlamad om fördraget går på pumpen igen. Personligen vill jag inte ha någon folkomröstning, men jag skulle välkomna en smula större ärlighet om fördragets politiska tyngd. Det jag däremot verkligen skulle vilja ha är ett helt annat fördrag.
"En överväldigande majoritet i fem stora EU-länder vill ha en folkomröstning om det nya fördraget. Mer än hälften av svenskarna vill folkomrösta."Men samtidigt som folken vill rösta så finns den en kraftig opinion mot folkomröstningar inom EU:s politiska elit. EU-ledarna är numera övertygade om att det inte går att bygga den nya stat som ska kallas Europa om man är så oförsiktig att man frågar medborgarna om ifall de vill ha den.
"Nästan sex av tio svarade "ja" på frågan om de tyckte att beslutet om Sverige ska skriva under fördraget bör fattas genom en folkomröstning."
"Enligt undersökningen i Financial Times vill 76 procent av tyskarna, 75 procent av britterna, 72 procent av italienarna, 65 procent av spanjorerna och 63 procent av fransmännen ha en folkomröstning."
I den digitala världen brukar programuppdateringar bli bättre, med EU:s konstitution blir det tvärtom. Den ursprungliga och av fransmännen sänkta konstitutionen var absolut ingen idealisk lösning på EU:s styre, men version 1 var betydligt bättre än version 2.De borde läsa fördragen istället för att skriva en massa trams.
Nu talar vi om ett lapptäcke med en bombmatta av tillägg till tidigare EU-fördrag och som innebär att en promille av EU:s medborgare kan sätta sig in och förstå den konstitution de ska leva med. I denna promille av befolkningen ingår också de jurister som disputerat i EU-rätt.
Tala om demokratiskt underskott.
EU-kommissionen slår ner på svenska myndigheters sätt att lämna ut uppgifter. I värsta fall tvingas Sverige försvara offentlighetsprincipen i EU-domstolen.Det här var en av de saker vi varnade för före folkomröstningen. Artikeln fortsätter:
Bland tunga svenska och internationella öppenhetslobbyister - däribland Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Transparency International och Svenska Helsingforskommittén - finns nu en oro för att regeringen inte tillräckligt hårt driver öppenhetsfrågorna gentemot EU och Europarådet.Det är bra att offenlighetslobbysiterna har vaknat upp och insett att det är problem med den nya EU-grundlagen.
Det är innebörden i ett brev med åtta undertecknare som i dagarna når statsminister Fredrik Reinfeldt, justitieminister Beatrice Ask, utrikesminister Carl Bildt och Europaminister Cecilia Malmström.
Brevskrivarna vänder sig mot vad de anser vara en för låg ambitionsnivå i Europarådets svensk-ledda arbete med en ny öppenhetskonvention, som ska sätta tröskeln för offentlighetslagstiftning för cirka 800 miljoner människor.
-Vi är också mycket oroade över att offentlighetsprincipen tycks ha försvunnit från det nya EU-dragets portalparagraf, säger advokat Ulf Öberg från Öberg & Associés, expert på EU och öppenhet och tidigare anställd i EU-domstolen.
-Det förslag som nu ligger på bordet är på flera punkter en försämring. Bland annat kan det tolkas som att öppenheten i EU:s institutioner inte ska gälla inkommande handlingar, sådant som skickats dit.
Problemet är bara att den svenska Natodebatten egentligen är en gigantisk potemkinkuliss som döljer dramatisk förändringar av svensk säkerhetspolitik som pågått i många år.Den nya EU-grundlagen har inte gått igenom än. Alliansfriheten är värd en folkomröstning!
Det största steget togs under ledning av Göran Persson och nyss nämnde Lars Danielsson när de 2003 deltog i de förhandlingar som i praktiken omvandlade EU till en försvarsallians. För så här formuleras Sveriges och övriga EU-länders gemensamma militära åtagande i EU-fördraget efter den uppgörelsen:
Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel.
Annars brukar det avgörande argumentet mot Natomedlemskap vara just att det skulle tvingas Sverige försvara ett annat medlemsland om det blir militärt angripet. Men ett sådant löfte har Sverige alltså gett till övriga EU-länder.
Nu ska det ändå sägas att regeringen egentligen inte ville ha med den här formuleringen i fördraget. Utrikesminister Laila Freivalds lät stenhård under förhandlingarna: Sverige kan aldrig acceptera ömsesidiga försvarsgarantier. Vi kräver en ändring!
Men i slutförhandlingen accepterade Göran Persson ändå förslagen. Även om det samtidigt skrevs in en brasklapp om att det skall inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.
Allt detta rapporterades ingående i DN då det begav sig, men det nya EU-åtagandet ledde ändå inte till någon större debatt.
Sverige kan alltså fortsätta kalla sig för militärt alliansfritt. Men om det innebär någon skillnad i ett skarpt läge då ett EU-land blir angripet är det ingen som vet.
Vill du flytta EU-konstitutionen till papperskorgen?Ja, tack.
"En blogg som inte lever varje dag är en död blogg."Visst, så sent som förra året behövde man uppdatera en gång i veckan, men idag är RSS-tekniken så känd att det inte stämmer längre. Med tanke på det stora utbudet är det snarare en fara med att uppdatera för ofta.