Artikel om delningsekonomi

Jag har en artikel om delningsekonomi i Nerikes Allehanda. Hade jag vetat att de skulle publicera på Världsmiljödagen hade jag tagit upp det, men ibland blir bara saker bättre än planerat.

 * * *

EU-kommissionen presenterade i veckan nya riktlinjer för delningsekonomin, vilket väntas leda till ny lagstiftning i medlemsländerna. Bakgrunden är framväxande tjänster som taxiservicen Uber eller uthyrningssajten Airbnb som orsakat kontroverser i många länder.

Delningstjänster har potential att ge både miljömässiga och sociala vinster men vi ser samtidigt hur multinationella bolag undergräver konsument-rättigheter, skatter och arbetsmarknadslagar i delningsekonomins namn. När kommissionen tillsammans med medlemsländerna nu ska arbeta fram nya regleringar hoppas jag att de kan bana väg för delningsekonomin och samtidigt täppa till hålen i lagstiftningen.

Delningsekonomin eller den kollaborativa ekonomin, som den också kallas, är inget nytt fenomen. Vi har lånat böcker på bibliotek och bott på bed and breakfast sedan lång tid tillbaka. Men den digitala utvecklingen har minskat trösklarna, tagit bort traditionella mellanhänder och gjort det mycket enklare och billigare att hitta någon att dela med.

Fler än någonsin kan konsumera, producera och utnyttja befintliga resurser mer effektivt. I dag finns en mängd exempel, alltifrån ett otal samåkningstjänster, nya sorters ”bibliotek” för leksaker, kläder eller verktygsutlåning, till delning av kontorsplatser och lägenheter hos privatpersoner.

Potentialen för delandet är stor. En borrmaskin används i snitt knappt 15 minuter under sin livstid. Av en miljon bilar körs 740 000 i dag av enmansförare. Samtidigt har vi under de senaste 50 åren förändrat ekosystemen snabbare och mer genomgripande än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Om alla andra hade ett lika stort ekologiskt fotavtryck som vi svenskar, skulle vi behöva 3,7 jordklot i stället för det enda vi har. Om vi ska nå en hållbar utveckling behöver vi minska och ändra vårt sätt att konsumera och där spelar delande av tjänster och varor en viktig roll.

Det behövs ny lagstiftning som kan möjliggöra framväxten av nya smarta delningstjänster, samtidigt som den sätter stopp för dem som missbrukar nationella lagar och regler. Ett av de mest kända, taxitjänsten Uber, är ett stort multinationellt bolag som omgärdats av både kontroverser, strejker och förbud.

Uber är ett it-företag från USA som erbjuder en tjänst för beställning och betalning av taxiresor och samåkningsresor. Från början var det säkert ett bra samåkningsalternativ men det har med tiden alltmer kommit att likna vilken taxiverksamhet som helst, med skillnaden att förarna inte betalar skatt och Uber inte tar något arbetsgivaransvar. Ubers samåkningstjänst UberPop har också nyligen lagts ned i Sverige.

Airbnb, i dag världens största förmedlare av logi med lägenheter och rum har också omgärdats av kontroverser. Bolaget är i dag värderat till 25 miljarder dollar och är därmed större än många av de största hotellkedjorna.

Det är bra att privatpersoner kan hyra ut rum eller lägenheter som de inte använder för tillfället. Men uthyrningen sker till stor del av kommersiella aktörer. Skillnaden från vanlig hotellverksamhet är att dessa aktörer inte omfattas av regler om exempelvis handikappanpassning, försäkringar, brandskyddsinspektioner och skattelagstiftning.

EU-kommissionen har ett viktigt arbete att utföra för att stoppa stora företag som försöker kringgå lagstiftning i jakt på vinster. Men det är lika viktigt att se över lagstiftningen så att även mindre delningsinitiativ kan växa fram och stöttas.

I Sverige har exempelvis den svenska skattelagstiftningen redan satt käpparna i hjulet för utmärkta initiativ som tidsbanker och bytesringar, som knappt finns i Sverige, men är ett vanligt inslag i exempelvis Storbritannien och Spanien.

EU-kommissionens nya riktlinjer innefattar förslag på reglering av skatter, arbetsgivaransvar och konsumenträttigheter. Kommissionen vill nu ha en dialog med medlemsländerna om hur man ska förhålla sig till denna nya sektor. I EU-parlamentet arbetar jag i rättsliga utskottet med EU:s nya digitala marknad, där delningsekonomin är en viktig del. Det finns behov av bättre regler men vi måste vara varsamma så att vi inte slår undan benen för människor och företag som vill kunna ta till vara möjligheterna att göra saker mer resurseffektiva och därmed bättre för miljön.

Max Andersson 
EU-parlamentariker (MP)