Artikel: Mittenparti eller Stigfinnare?

Jag har en artikel i senaste numret av Miljöpartiets tidning Grönt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

Är Miljöpartiet ett mittenparti eller stigfinnare?

Ibland påstås det internt att Miljöpartiet skulle vara ett mittenparti. Ofta med argumentet att det finns kommuner där MP bildar majoritet med borgerliga partier. Men de flesta frågor som definierar höger-vänster-skalan avgörs på riksnivå. I kommunerna handlar det mer om praktiska frågor och personkemi än om ideologi.

Fakta är att i de flesta frågor har vi i dagens högervridna samhälle mer gemensamt med vänsterpartierna än med Alliansen.

* Statsvetaren Anders Sundells stora sammanställning av hur MP röstade i riksdagen förra mandatperioden visar att det parti som röstade klart mest likt oss var Vänsterpartiet.

* Enligt mejlenkäterna i politikerpanelen vid Göteborgs universitet ansåg våra förtroendevalda 2014 att Feministiskt initiativ var det näst bästa partiet. 2012 tyckte vi att Vänsterpartiet var näst bäst.

* SVT:s valu-undersökning 2014 med 13 000 väljare visar att 69 % av MP-väljarna ser sig själva som vänster, 5 % som höger och 26 % varken eller.

Så fort vi påstår oss vara ett mittenparti, eller till och med till höger om Socialdemokaterna, så slår det tillbaka mot oss själva, eftersom det brister i trovärdighet. Grunden för miljöpartiets politik är de tre solidariteterna - inte de tre friheterna.

Vi ska inte försöka profilera oss som något vi inte kan leva upp till. Varje gång våra medlemmars åsikter hamnar i rampljuset på kongressen, så konstaterar media att vi framstår som ett vänsterparti med radikala förslag.

Den gröna ideologin är i grunden varken vänster eller höger. Den går ungefär lika dåligt ihop med socialism som liberalism. Men idag står vi närmare vänstern än högern. Inte för att vi har ändrat värderingar, utan för att övriga partier rört sig högerut.

Den svenska debattens extrema fixering vid höger-vänster-dimensionen bör luckras upp. Statsvetaren Henrik Oscarsson räknar upp ett antal åsiktsdimensioner som i forskning visat sig ha en självständig betydelse i modeller som vill förklara svenskt väljarbeteende: den gröna miljödimensionen, den vita etik/moraldimensionen, den xenofobisk-kosmopolitiska dimensionen, jämställdhetsdimensionen och EU-dimensionen.

Vi lever i en extrem tid för mänskligheten. För varje år som går blir det allt större miljöproblem som måste lösas på allt kortare tid. I det läget är det enda rimliga att vara ett grönt och radikalt parti – i alla fall i miljöfrågor.