Max Andersson

Grön politik. Oftast om klimatpolitik, EU, och integritet.

15 oktober 2013

Artikel: Frivillig valutaunion kan lösa krisen

Jag har fått en artikel om EMU publicerad i miljöpartiets tidning Grönt nummer 3/2013.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Frivillig valutaunion kan lösa krisen


Denna höst går eurokrisen in på sitt femte år. Ingenting tyder på att slutet är i sikte. Flera länder i framförallt sydeuropa som inte kunnat hålla jämn takt med Tyskland har drabbats av lågkonjuktur, hårda nedskärningar och massarbetslöshet. I Grekland är ungdomsarbetslösheten nu uppe på 63 %, och ett nazistparti håller på att etablera sig i parlamentet.

Under folkomröstningen om EMU varnade vi på nej-sidan för att ett land som drabbas av stor arbetslöshet behöver kunna stimulera ekonomin. Antingen genom lägre räntor, devalvering eller ökade statliga utgifter. Men ett land som är med i EMU har inte de verktygen. Istället behöver människor flytta till andra länder för att söka jobb, och landet måste genomlida en så kallad ”intern devalering” - det vill säga flera år av massarbetslöshet som tvingar fram lönesänkningar som förhoppningsvis återställer konkurrenskraften. Det är en plågsam process, och den tar väldigt lång tid.

Riktiga devalveringar är inte heller något man vill uppleva. Men de har i alla fall den stora fördelen att de går snabbt och att ekonomin omedelbart kan börja återhämta sig.

EMU har aldrig varit ett ekonomiskt projekt. Den drivande kraften är istället en politisk idé om att centralisera makten och förvandla EU till en stat. En valutaunion kan inte fungera utan en massiv centralisering och stora överföringar av pengar. Och det är just därför som EU:s ledare stått så handfallna i krisen. Istället för att lösa problemet skjuter de frågan framför sig, genom att bevilja ständigt nya lån med förnedrande villkor som aldrig kommer att betalas tillbaka.

EMU har visat sig vara en minst lika dålig idé som vi EU-kritiker fruktade. Den ekonomiska politiken i ett land behöver kunna anpassa sig till landets ekonomiska läge, och länder som har så olika förutsättningar ska inte tvingas driva samma ekonomiska politik.

Den politiska slutsatsen borde vara uppenbar. EU:s fördrag måste ändras så att alla EU-länder som önskar stå fria från EMU får rätt att göra det. De länder som vill ut ur valutaunionen måste få rätt och hjälp att lämna. Det är ingen enkel lösning. Det innebär devalveringar, och det blir inte billigt att genomföra med socialt rimliga villkor för småsparare och husägare som har sina lån i euro. Men i längden blir det betydligt billigare att lösa problemet under ordnade former än att fortsätta betala mångmiljardbelopp varje år för att länder ska stanna kvar i massarbetslöshet.

EU behöver släppa prestigen i eurofrågan. Det finns bra lösningar på krisen.

Max Andersson
Ledamot i partistyrelsen (MP)

\\mepbrusfsd1\WKRedirXP$\maandersson-o\Desktop\lobbycal2press\calendarPageStandalone.html