Max Andersson

Grön politik. Oftast om klimatpolitik, EU, och integritet.

22 april 2013

M tar lätt på risken för påtryckningar

Min slutreplikmoderaterna om val på internet är nu uppe på Brännpunkt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

M tar lätt på risken för påtryckningar 

Det är inte bara i Sverige som e-röstning debatteras denna vår. I Danmark har Folketinget precis röstat nej efter en mobilisering av IT-experter, akademiker och programmerare som lyckades vända hela frågan och övertyga oppositionspartierna om att fälla regeringens förslag.

Vallagskommittén föreslår nu en utredning med sikte på ett försök med röstning på internet efter norsk förebild 2018, men det är oroande att moderaterna inte tar problemen på allvar. På annat sätt är det svårt att tolka artikeln på Brännpunkt 18/4 där tre riksdagsledamöter hävdar att kritiken mot e-röstning beror på teknikfientlighet och bakåtsträvande.

Det norska systemet är visserligen resistent mot valfusk. Men det har inte tillräckligt skydd för valhemligheten, varken mot att någon tittar över axeln när man röstar, eller mot spionprogram på väljarens dator. Utvärderingen av testvalet i tio kommuner år 2011 tyder också på att det inte gav ökat valdeltagande.

Även om de tekniska problemen - inklusive oupptäckta säkerhetshål - skulle gå att lösa, kan det bli svårt att övertyga alla medborgare om säkerheten i ett system som bara kan förstås av experter. Det ligger ett stort demokratiskt värde i att människor förstår hur rösterna räknas, och att de som inte litar på regeringen ändå har fullt förtroende för valsystemet.

Den avgörande svagheten med val över nätet - även med bästa tänkbara teknik - är risken för otillbörlig påverkan i okontrollerade miljöer. Moderaterna tar anmärkningsvärt lätt på att människor kan bli pressade eller tvingade att rösta på ett visst sätt av familjemedlemmar. Den norska regeringen lyfter frågan i sin proposition, men moderaterna verkar istället utgå ifrån att det inte blir några problem.

Man bör inte heller blunda för risken för olämpliga kampanjmetoder som gruppröstning eller att valarbetare ”hjälper” väljare att rösta. Det svenska personvalet ger mycket starka incitament att jaga personkryss. Moderaterna är emot att det finns vallokaler i Folkets Hus, men samtidigt öppnar de upp för okontrollerad e-röstning direkt från valstugorna.

Moderaterna väljer även att lyfta argumentet att nätröstning kan spara papper i form av valsedlar. Det är lovvärt, men även om valsedlarna avskaffas helt rör det sig ju bara om cirka 20 gram papper per väljare och år.

Så sent som för tre veckor sedan föreslog moderaterna att Sverige skulle testa nätröstning redan till september 2014 trots risken att stress och tekniska fel resulterar i omval. Det gläder mig att de flesta andra partier i utredningen tar problemen på större allvar.

Debatten om e-röstning bör inte ses som en tävling i teknikvänlighet. De verkliga frågorna handlar om IT-säkerhet, valhemlighet för alla, och allmänhetens förtroende för valsystemet.

Max Andersson (MP)

Andra bloggar om: ,

\\mepbrusfsd1\WKRedirXP$\maandersson-o\Desktop\lobbycal2press\calendarPageStandalone.html