Max Andersson

Grön politik. Oftast om klimatpolitik, EU, och integritet.

04 september 2010

Tankar om Valpejl.se

Sedan en tid tillbaka ligger min presentation uppe på public services valsatsning Valpejl.se. Jag har också svarat på enkätfrågorna i hemsidans valkompass. Jag tänker inte rekommendera Kompassen - annat än som ren underhållning - men den är utan konkurrens det minst dåliga valtest jag har sett i detta val.

Därmed inte sagt att valtest är något som bör tas på allvar. Även när konstruktörerna som i detta fall faktiskt ansträngt sig är det oundvikligt med allvarliga brister. Till att börja med så kommer test som är tillräckligt korta för att människor ska orka svara alltid att utelämna viktiga frågor. Och några av Valpejls prioriteringar är minst sagt tvivelaktiga. Testet utelämnar till exempel både NATO och EMU, men inkluderar däremot både frågan om burkabärande lärare och fri entré på de statliga muséer.

En allvarligare brist med Kompassen är att flera frågor formulerats på ett sätt som gör att svaren blir närmast slumpmässiga. Ska man till exempel som god miljöpartist svara "Ja" på frågan om ifall skatten på arbete ska sänkas eftersom man vill ha en skatteväxling, eller ska man svara "Nej" därför att man är mot borgarnas skattesänkningar? Svaret är långtifrån självklart. En annan knepig fråga handlar om bistånd till odemokratiska länder där jag och min kollega i Utrikesutskottet Bodil Ceballos (mp) har precis samma åsikt, men ändå ger väldigt olika svar.

Det här är bara två exempel på underliga frågor. Den som kollar upp vad miljöpartiets riksdagsledamöter svarat och vet eller tar reda på vad vi tycker kommer att märka att spridningen i våra svar är enormt mycket större än spridningen i åsikter. Jag utgår från att samma mönster finns i alla partier, förutom i de som skickat ut direktiv till sina kandidater om hur de ska svara.

Det går dock att hitta en del intressanta saker i enkäten om man anstränger sig. Och att få se hur människor man känner svarat har definitivt ett visst underhållningsvärde.

Men om man har en enkät med 50 frågor kan det upplevas som ett seriöst och faktabaserat underlag. Gör man testet själv får man till och med en procentsiffra för hur väl man stämmer överens med varje kandidat och det ser väldigt vetenskapligt ut. Jag har till och med sett hur människor använder resultatet i Valpejl som motivering för hur de personröstar.

Jag är inte överlycklig över denna trend, men finner den ändå rätt roande.

Valpejls enkät är klart bättre än sina konkurrenter - människor som arbetar aktivt i ett politiskt parti brukar i alla fall få det som sitt partival - men när det gäller att identifiera vilken kandidat inom ett visst parti man bör kryssa är det bara marginellt bättre än slantsingling.

Andra bloggar om: , , ,
Media på liknande tema: DN

\\mepbrusfsd1\WKRedirXP$\maandersson-o\Desktop\lobbycal2press\calendarPageStandalone.html