Ombytta roller

Dags för lite avkoppling från EU-nyheterna.

Här har vi en annorlunda - och väldigt rolig - historielektion, som försöker svara på frågan om hur det senaste halvseklet hade sett ut om USA hade varit Iran, och Iran varit USA?

Slutet är bäst.


Andra bloggar om: politik, USA, Iran, humor

Förhandlingarna kommer att dra ut på tiden - som väntat

Om man får skriftliga dokument på främmande språk strax före tolvslaget, och därefter förhandlar fram till 04:30 på morgonen så är det inte underligt om alla deltagare inte har en identisk minnesbild om vad man kommit överens om.

Det är samma visa efter varje fördragstoppmöte. Man brukar behöva några månader för att komma överens om vad det nu var man kom överens om. Det är alltså ingen överraskning att något land vill lyfta frågan igen.

Fast att det råker vara just Polen som lyfter frågan är ju inte heller någon överraskning.

En tvistefråga gäller den så kallade Ioannina-proceduren som är en möjlighet för en minoritet som vill stoppa ett lagförslag att dra i nödbromen. Enligt Polen ska det kunna leda till en tankepaus på 2 år. De flesta andra länder vill minnas att det snarare handlar om 4 månader. Det är en rejäl skillnad.

Det skulle inte förvåna mig om Frankrike också kommer att presentera ett antal invändningar.

Andra bloggar om: politik, EU, EU-grundlagen

Det lutar åt folkomröstning i Holland

De socialdemokratiska gruppledaren i Nederländernas parlament har nu uttalat sig för folkomröstning. Han hävdar till och med att det inte finns det inte ett enda argument emot.

Labour parliamentary leader Jacques Tichelaar said on Tuesday (26 June) that the Netherlands should not fear a new treaty poll since Dutch prime minister Jan Peter Balkenende claimed major successes at last week's EU summit.

"The result is so good that you shouldn't be afraid to put this to the people," he said, according to Dutch media. "I don't see a single argument for not holding a referendum."

Eftersom flera andra partier också är för finns det ny en majoritet för folkomröstning i Nederländerna. Den holländska regeringens koalitionsavtal säger dock att man ska vänta med beslutet till dess att regeringens högsta rådgivande organ har uttalat sig.

Risken finns att sossarna ändrar sig (se kommentar nedan), men det ser onekligen ljust ut.

Andra bloggar om: politik, EU-grundlagen, folkomröstning, Nederländerna

Bra artiklar

Jonas Sjöstedt skriver med optimism om kampen för folkomröstningar i Flamman.

Jesper Katz utbringar ett "Halleluja för EU-fördraget" på Europaportalen.

"Tack för att vi med detta fördrag får behålla den uppskattade jordbrukspolitiken, att parlamentets månatliga resande till Strasbourg får fortsätta samt att inga lömska krav på att reformera den så oerhört billiga och välfungerande regionalpolitiken, fått gehör. För att vi skall leva i den bästa av alla världar återstår egentligen bara en sak; låt oss slippa en folkomröstning!"

"En EU-utrikesminister med diplomatkår är helt oundgängligt. De medlemsländer som inte är överens med Frankrike om vad EU ska tycka i olika frågor kan se den nya ordningen som ett utmärkt tillfälle att lära sig hålla käft. Det är ju något särskilt polackerna behöver öva sig i."

Andra bloggar om: politik, EU, EU-grundlagen, folkomröstning

Jacques Delors vill folkomrösta om EU-grundlagen

Dagens stora nyhet på EU-fronten är att Jacques Delors har nu gått ut i fransk radio och förespåkat en folkomröstning om den nya EU-grundlagen.

Delors är socialdemokrat och var en mycket framgångsrik som ordförande för EU-kommissionen åren 1985-1995. Han är så mycket EU-anhängare som det överhuvudtaget är möjligt att vara.

England Expects översätter hans uttalande enligt AFP:

"If I was an MP today I would "vote in favour of the compromise", but he is a "supporter of a second referendum to clarify the positions and to ensure that the opposition does not stiffen".

Jag hoppas Mona lyssnar.

Andra bloggar om: politik, EU, Jaques Delors, EU-grundlagen, folkomröstning

Artikel i Aftonbladet

Jag har en artikel i Aftonbladet idag.

----------------------------------------------------------------

Är EU-ledarna rädda att tappa greppet?
Nu är EU-toppmötet över för den här gången. Den traditionsenliga krisen har utbasunerats, den heroiska nattmanglingen har genomförts, lösningen har presenterats inför yrvakna journalister och EU-ledarna har åkt hem till sitt för att var och en förklara för sin hemmapublik att just de har segrat.
Det är strålande politisk teater, men dramatiken kring toppmötets nattmangling döljer att det egentligen inte är något större som har förändrats. EU-konstitutionen har tvingats byta namn, men förslagets innehåll är på det stora hela oförändrat.

President Sarkozy påstår däremot inför sina väljare att han vunnit en seger över frihandelns EU. Och hur är det med reglerna om EU:s utvidgning som Nederländerna ville skriva in i fördraget? Sveriges riksdag motsatte sig det enhälligt eftersom det kunde äventyra utvidgningen, men det nya fördraget innehåller ändå en referens som är avsedd att tillfredsställa holländarna. I det här fallet tror jag Sverige har lyckats bäst, men det är knappast det budskapet som den nederländska regeringen kommer att ge till sina väljare.
Denna bedräglighet är inbyggd i själva systemet. Regeringscheferna agerar utifrån en kollektiv solidaritet. Att besluten utformas så att alla kan sägas ”ha vunnit” oavsett vad som verkligen hände är lika förutsägbart som själva nattmanglingen.

Nu är det tänkt att fördraget ska godkännas i de nationella parlamenten. Tanken är att det endast ska vara en formalitet. Folkomröstningar och folkligt inflytande är något EU-ledarna vill undvika till varje pris. Det som de är mest oroliga för är om de folk som inte vill överföra mer makt till EU skulle få chansen att rösta. De folk som inte vill ta det stora steget mot en EU-armé, och inrätta en EU-president, en EU-diplomatkår, och en EU-utrikesminister (nej, inte ens om han kallas något annat) ska inte få chansen att säga sin mening.
Men vad händer då om folken faktiskt får rösta? Och om några dessutom har fräckheten att säga nej?
Låt oss ha en folkomröstning vi också, Sverige kan bli det land som säger nej och sätter stopp för superstaten.

Max Andersson (mp)
riksdagsledamot och medlem i Sammansatta
Konstitutions- och Utrikesutskottet

Andra bloggar om: politik, EU

Schyssta sossar i Tjeckien

De tjeckiska socialdemokraterna är för både EU och den nya EU-grundlagen. Men det hindrar dem inte från att ändå förespråka att de tjeckiska väljarna ska få ta ställning till förslaget i en folkomröstning.

Jag gillar deras inställning till demokrati. Hoppas Mona tar intryck.

Andra bloggar om: politik, EU, EU-grundlagen

Elakt sagt, men sant

Rolf Gustavsson skriver i Svenska Dagbladet en upprörd artikel med anledning av att EU-toppmötet inte gick som han ville. Han tror tydligen på myten om ett ett utopiskt EU-förflutet där EU inte handlade om schackrande och maktpolitik, och han är nu över hövan besviken över att dagens verklighet inte lever upp till mytbildningen.

Hans kommentar om att Polen fick igenom att Nice-fördragets röstviktning ska fortsätta användas ända fram till år 2017 är dock helt obetalbar.

Samtidigt framstår det som patetiskt när EU:s nya politiska ledarskap försöker sälja in toppmötets komplicerade kompromisser som en historisk framgång. EU skall nu få beslutsmekanismer som gör organisationen effektivare, heter det exempelvis. Om det är så sant så återstår det att ge en förnuftig förklaring till att det skall behöva dröja tio år innan reformen träder i kraft.

Någon sådan förklaring finns naturligtvis inte.

Däremot så tydliggör det här beslutet istället att argumentationen för det nya systemet med dubbla majoriteter bara är ett svepskäl som de stora länderna använder för att kräva mer makt.

Andra bloggar om: politik, EU

Wallströms absurda demokratisyn

Margot Wallström och jag är inte eniga om mycket när det gäller EU, men när det gäller det nya fördraget är vi i alla fall överens på en punkt. Nämligen att det nya fördraget i princip är samma förslag som Frankrike och Holland röstade nej till år 2005.

- Det är i grunden samma förslag som konstitutionen, säger dock Wallström som utgår ifrån att innehållet i fördraget ska ge EU-samarbetet den skjuts det behöver och göra det effektivare.

Hon tycker dock att det är bra att EU struntat i att lyssna på kritiken och kommer tillbaka med samma fördrag en gång till. Jag tycker att det är dåligt. Där skiljer vi oss.

När det gäller synen på demokrati så utgår Wallström helt från Brysselapparatens verklighetsbild. I Bryssel är folkomröstningar och folkligt inflytande är något man är rädd för.

- Jag brukar säga att man får ta ett helvete i taget, men det är förstås ett skräckscenario, säger Wallström i en intervju med en grupp journalister på sitt kontor på kommissionen i Bryssel.

Det är Wallströms reaktion inför risken att Irland röstar nej för att bevara sin alliansfrihet. Förslaget om att gå vidare med byggandet av en EU-armé är inte populärt på Irland, men EU har gett sig den på att man ska få irländarna att svälja fördraget i sin helhet.

Wallström låtsas också att hon inte har någon åsikt om ifall Sverige ska folkomrösta, samtidigt som hon anlägger hon ett tydligt ovanifrån-perspektiv.

- Fördelarna är att man tvingas att informera, men nackdelarna är att man kan tycka att det är det svåraste och trubbigaste instrumentet för en demokratisk process om en så komplex fråga. Det är inte säkert att det är det mest demokratiska, säger Wallström.

Om vi har en folkomröstningen kommer tiotusentals människor läsa fördraget, hundratusentals kommer att diskutera det ingående, och miljoner svenskar kommer att studera ja och nej-sidans främsta argument och sätta sig in fördragets huvuddrag. Sverige kommer att kylla av föredrag, studiecirklar och debatter och valdeltagandet kommer att vara mycket högt, precis som det var i EU och EMU-omröstningen. Frågan om EU:s framtid kommer att diskuteras på allvar.

Om vi inte har en folkomröstning kommer frågan istället att avgöras av en riksdag där utgången är given på förhand och antalet ledamöter som faktiskt bryr sig om att läsa fördraget kan räknas på ena handens fingrar.

All erfarenhet säger oss att de ledamöter som röstar ja inte kommer att ha läst den text de röstar om. Deras kunskaper kommer att vara begränsade till enstaka propagandaslogans och de kommer att ha en mycket dimmig och delvis felaktig bild av vad de röstar om.

Janne Josefsson visade detta på ett mycket åskådligt sätt våren 2005 när han orsakade panik i riksdagen när han försökte intervjuva de synnerligen okunniga ledamöterna om fördragets grunder. Det är så den representativa demokratin fungerar. Vill man att riksdagsledamöterna ska läsa fördraget måste man utlysa folkomröstning.

Margot Wallström hävdar att ett beslut i en folkomröstning som att grundas på fakta och ordentlig diskussion inte är vara mer demokratiskt. Vad hon egentligen menar är att då är hennes sida inte garanterad att vinna.

Andra bloggar om: politik, EU, Margot Wallström, EU-grundlagen, EU-konstitutionen, folkomröstning Intressant

Terrorister?

Italiens president Giorgio Napolitano har precis jämfört EU-kritiker med terrorister.

[He] attacked eurosceptics who warn that the promised new EU treaty will go too far in eroding the powers of member states, saying: "It is psychological terrorism to suggest the spectre of a European superstate."

Debattklimatet i vissa EU-länder är oroande.

Andra bloggar om: politik, EU, EU-kritik

Debattartikel på Europaportalen

Jag har skrivit en artikel på Europaportalen tillsammans med Pernilla Zethraeus (v).

-----------------------------------------------------------------------------

Vi behöver en folkomröstning!

EU-toppmötet är över. Det tyska ordförandeskapets plan att paketera om EU-konstitutionen utan att ändra dess innehåll har varit framgångsrik. EU-konstitutionen bestod av befintliga fördrag som förts samman och av nya tillägg som förlängde det med en fjärdedel. Nu fördelar man istället nyheterna på de fördrag som redan finns. Paketeringen är ny, men innehållet är i princip detsamma.

Den nya EU-grundlagen innebär fortfarande mer makt åt EU och att makten flyttas till de stora medlemsstaterna. Den innebär också en övergång till överstatlighet på ett flertal områden.

Militär upprustning
En av förslagets hörnstenar är utrikes- och försvarspolitiken, där EU skall stärka samarbetet med NATO, tala med en utrikespolitisk röst och ta stora steg mot att skapa en EU-armé. Fördraget innebär också att medlemsländerna förbinder sig att upprusta militärt. Den svenska regeringen har inte ens försökt ändra detta.

Inget undantag för EMU
En annan brist är att det nya fördraget inte innehåller något svenskt undantag för Euron, så som Danmark och Storbritannien redan har. Regeringen har inte ens krävt ett sådant. Tvärtom har liberala röster höjts mitt under förhandlingarna för en ny EMU-folkomröstning i Sverige. En märklig signal, både till EU och till det svenska folket.

De förändringar som fått mest uppmärksamhet är de rent kosmetiska. Konstitutionen byter namn till Reformfördrag, den nya posten som EU:s utrikesminister döps om till Unionens Höge Representant för Utrikes Affärer och Säkerhetspolitik, men får samma uppgifter som i det tidigare förslaget.

Försämrat finflytande ör parlamenten
Midsommarhelgens toppmöte innebär troligtvis ett minskat inflytande för de nationella parlamenten. Tidigare föreslogs att det skulle det räcka med att en tredjedel av parlamenten protesterade mot ett förslag för att tvinga EU-kommissionen att tänka ett varv till, men nu kommer det att krävas att hälften av parlamenten protesterar. Det finns en stor risk att den nya paragrafen kommer att bli oanvändbar.

Den största förändringen gäller röstviktningen i ministerrådet, som inte kommer att ändras förrän år 2017. Denna eftergift åt Polen underminerar samtidigt hela argumentationen för att gå över till systemet med dubbla majoriteter. Det har påståtts att det gamla systemet inte fungerar, men om det vore sant: varför ska det då fortsätta att användas i tio år till?

Vad gäller klimatet så gör man ett tillägg om att EU ska arbeta med frågan. Denna ändring kommer säkert att överdrivas i svensk debatt, men eftersom den gäller sådant som EU redan gör och det aldrig varit tal om att ge EU mer makt på detta område, betyder den ingenting i praktiken.

Folket vill rösta
Toppmötet resulterade i att Storbritannien fick flera undantag. Syftet med dessa är att göra det möjligt för den brittiska regeringen att slippa undan sitt vallöfte om en folkomröstning. Att undvika folkomröstningar har varit EU-ledarnas huvudstrategi. I lördags tog EU-kommissionens ordförande bladet från munnen, genom att avråda från en brittisk folkomröstning i ett uttalande i brittiska medier. Anmärkningsvärt, men typiskt för hur EU fungerar just nu. Ju mindre folkligt inflytande desto bättre, tycks man resonera. Demokrati anses kasta grus i maskineriet. En oroväckande inställning som dessvärre delas av den svenska regeringen.

Enligt en opinionsundersökning vill en majoritet av innevånarna i Storbritannien, Tyskland, Italien, Frankrike, Italien och Spanien rösta om fördraget. Folkomröstningar kan mycket väl komma att utlysas i bland annat Irland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna.

Vi är förvånade över att regeringen så intensivt motsätter sig förslaget om en folkomröstning i Sverige. De påstår sig vilja ha en bred debatt om EU-frågor och ”en Europeisk Union som är öppen och väl förankrad hos det svenska folket” (Regeringens EU-arbetsprogram, våren -07), men de är tydligen rädda från att ge folket ett verkligt inflytande.

Vi vet sedan tidigare att den annars sömniga EU-debatten väcks till liv inför folkomröstningar. Frågorna engagerar människor på djupet när de har chans att påverka. Både EU- och EMU-folkomröstningen hade ett mycket högt valdeltagande. Sverige kryllade av debatter och studiecirklar. Men något sådant engagemang vill borgare och socialdemokrater inte ha.

Mer makt till medlemsländerna
Vi vill att EU ändrar riktning. Vi vill flytta tillbaka makt från EU till medlemsländerna och ge de nationella parlamenten vetorätt mot nya EU-lagförslag. Vi vill också att länder ska få möjlighet att återta makten på vissa områden, exempelvis rätten att gå före på miljöområdet. Sådana förslag har förts fram i förhandlingarna, men regeringen och socialdemokraterna har gått emot dem.

Vi är heller inte nöjda med att förslaget inte gör något åt den grundlagsfästa politiken i EU som sätter målet prisstabilitet över kampen mot arbetslösheten. För en demokrat borde det vara självklart att sådant inte hör hemma i en grundlag, men frågan har inte ens diskuterats.

Folklig debatt
Det finns inga rationella skäl för att forcera fram ett fördrag utan folklig debatt. Enligt en opinionsundersökning som Synovate gjorde på Vänsterpartiets uppdrag den 14 juni vill hela 56% procent ha en folkomröstning. Våra partier har ett starkt stöd för en folkomröstning. Om Reinfeldt och Sahlin vill ha uppslutning i EU-frågan måste folket få säga sitt om förslaget till ny grundlag för EU.

Det måste bli slut på hemlighetsmakeriet. Fredrik Reinfeldt lovade i regeringsförklaringen att verka för ett öppet EU. Trots det fördes diskussionerna om en ny grundlag bakom stängda dörrar. Men vill vi ha en levande demokrati krävs en folkomröstning.

Pernilla Zethraeus (v) och Max Andersson (mp)
Ledamöter i riksdagens sammansatta Konstitutions- och Utrikesutskott

Andra bloggar om: politik, EU, EU-konstitutionen, EU-grundlagen

Kort om nya EU-fördraget

Jag har tillbringat dagen med att studera slutsatserna från det Europeiska Rådets senaste möte, och analysera på vilket sätt det nya fördraget kommer att skilja sig från EU-konstitutionen och dagens fördrag.

Just nu prioriterar jag att skriva artiklar framför att blogga men här är i alla fall några saker i korthet.

Allvarligt syftande EU-nördar kan notera att det som beslutades i midsommras inte var ett riktigt fördrag, utan bara ett synnerligen detaljerat mandat till en regeringskonferens i sommar/höst, som går in i detalj om vad den ska besluta. Mandatet är dock förvillande likt en fördragstext, så det är inte undra på att det blandas ihop.

Kort uttryck så är det nya fördraget inget nytt fördrag. Det är EU-konstiutionen i nya kläder. Eller kanske rättare sagt gamla kläder. Tanken med EU-konstitutionen var att man skulle slå samman Romfördraget och Maastrichtfördraget till en text och lägga till en del nyheter så att den blev ungefär en fjärdedel längre. Nu gör man istället så att de ändringar som skulle har förts till EU-konstitutionen istället fördelas ut på EU:s grundfördrag. Innehållet är i det stora hela oförändrat men paketeringen är ny.

Det finns en del saker som har ändrats men det är mest symboliska saker och marginella förändringar. EU-konstitutionen byter namn till Reformfördrag, utrikesministern får en ny titel, etc... Bland de mer intressanta nyheterna finns att Storbritannien fått en del undantag som gör det möjligt för regeringen att försöka krångla sig undan en folkomröstning. Exakt vad undantagen innebär på sikt är svårt att avgöra i dagsläget. Den största enskilda förändringen är dock att Polen lyckades skjuta upp övergången till den nya röstningssystemet med dubbla majoriteter (som ger mycket mer makt åt de stora medlemsländerna) ända fram till 2017.

Men i det stora hela så är det nya Reformfördraget ungefär samma sak som den EU-konstitution som röstades ned i Frankrike och Nederländerna år 2005.

I Sverige har Miljöpartiet, vänsterpartiet och junilistan gått ut med krav på folkomröstning. Det pågår intensiva diskussioner om folkomröstningar i Holland, Irland, Storbritannien och Danmark. På Irland verkar det ganska säkert att folket kommer att få uttala sig.

Andra bloggar om: politik, EU-konstitutionen, EU, EU-grundlagen

Vad EU-politiker gör en midsommarnatt...

Om det är någon som undrar så kan jag bekräfta att det var ett telefonmöte med EU-nämnden i natt från klockan 1:00 och ungefär en timma framåt. Vi fick en dragning från det senaste förslaget från en tämligen trött Cecilia Malmström, som följdes av frågestund.

Nämndens majoritet gav därefter sitt stöd åt förslaget (avvikande mening från v och mp), och fattade dessutom beslut om att regeringen inte skulle behöva väcka oss senare på natten såvida det inte händer något speciellt.

En sak som slog mig på mötet var att jag aldrig tidigare varit med på ett möte i riksdagen där medelåldern varit så anmärkningsvärt låg. Med några enstaka undantag var det nämndledamöterna under 35 som lyckats hålla sig vakna. Bortsett från att besluten inte blev bra så påminde det om nattplenum på en mp-kongress under 90-talet.

Jag kommer att skriva mer om fördragets innehåll senare idag.

Andra bloggar om: politik, EU-nämnden

Tyskland bryter mot fördraget

Medan jag förberedde mig för dagens första EU-nämndsmöte så noterade jag ett uppenbart brott mot andan i det gällande fördraget.

Preambeln till EU-fördraget börjar med en uppräkning av diverse statsöverhuvuden:

"Hans Majestät Belgarnas Konung, Hennes Majestät Drottningen av Danmark, Förbundsrepubliken Tysklands President..."

[Jag hoppar några stycken]

"...SOM ÖNSKAR stärka solidariteten mellan sina folk samtidigt som de respekterar deras historia, kultur och traditioner."

Preambeln är inte bindande, men om EU verkligen respekterade svenska traditioner skulle de inte hålla toppmöte på midsommarafton.

Andra bloggar om: politik, EU, EU-nämnden

Två och en halv timmes lunch... and counting.

Enligt rapport på dagens EU-nämndsmöte om toppmötet i Bryssel har statsministrarna nu suttit på lunch bakom låsta dörrar i mer än två och en halv timme.

Det antas allmänt att de inte enbart sysslar med att äta gott.

EU-nämnden har också blivit förvarnade om att vi kan bli inkallade för nytt telefonmöte senare under kvällen, i värsta fall framåt småtimmarna.

Andra bloggar om: politik, EU, Europeiska Rådet

Mitt tal om EU-konstitutionen i riksdagen

Här är det tal som jag höll riksdagsdebatten om EU-konstitutionen i tisdags. Precis som de flesta riksdagstal så är det muntlig retorik och bättre på video än i skrift.

Under debattens gång höll jag också ett stort antal repliker, som man kan hitta bland annat här.

------------------------------------------------------------------------------------

Anf. 2 MAX ANDERSSON (mp):
Fru talman! Jag får börja med att erkänna att jag hade fel. För två år sedan när det franska folket röstade nej till EU-konstitutionen trodde jag att EU skulle tvingas att lyssna. Jag vet visserligen att när danskarna röstade nej till Maastricht 1992 dröjde det bara ett år innan man kom tillbaka med samma förslag en gång till. Jag vet att när Irland röstade nej till Nicefördraget dröjde det bara ett år innan man kom tillbaka med samma fördrag en gång till.

Det är så man behandlar Irland och Danmark. Det är inte så man behandlar Frankrike – trodde jag. När Nederländerna också röstade nej trodde jag att det var säkert: De kan inte komma tillbaka med samma dåliga EU-konstitution en gång till. De måste göra någon form av förändring – annars kommer folket inte att acceptera det.

Lite rätt hade jag. Det dröjde inte ett år innan man kom tillbaka med samma fördrag en gång till. När två länder röstar nej till ett EU-fördrag väntar man två år innan man kommer tillbaka med exakt samma fördrag en gång till.

Det fördrag som Tyskland nu vill att vi ska anta skiljer sig inte på några avgörande punkter från den EU-konstitution som redan har fallit. Man gör en del omstuvningar i texten. Man döper om konstitutionen till fördrag. I stället för att slå ihop EU:s grundfördrag, Romfördraget och Maastrichtfördraget till en text och lägga till ytterligare en femtedel väljer man att lägga till den femtedelen till de två texter som redan finns.

I substans har ingenting förändrats. Det är en del saker som poleras lite grann, formuleringar som stryks och ändras. Att konstitutionen byter namn har jag redan sagt. Att utrikesministern föreslås få en annan titel är en annan sak. EU-flaggan kommer inte att skrivas in i fördraget, men den kommer att vaja över EU-toppmötet likväl. Det är den sortens små, kosmetiska förändringar som föreslås.

Det finns en enda förbättring som verkar vara på förslag. Det är att EG-rättens företräde framför medlemsstaternas grundlagar och lagar inte ska skrivas in i fördraget. Det är en liten förbättring, men den vägrar de EU-positiva i Sverige att erkänna är en förändring.

Det är alltså fråga om samma fördrag en gång till. Det är inte ett nytt fördrag. Det är EU-konstitutionens nya kläder.

Jag tycker att det är lite underligt att vi står och debatterar fördraget här i riksdagen när den text som ska tas upp på toppmötet inte kommer förrän i kväll. Vi har visserligen fått förhandsinformation, men det är ändå en väldigt konstig ordning att vi står här och diskuterar ett förslag vi ännu inte har fått på papper.

Jag vet inte om jag ska vara ledsen över att processen har varit så otillfredsställande eller om jag ska vara glad över att Sverige tydligen är det enda landet i EU där parlamentet får diskutera den här frågan före toppmötet. Jag tror att jag väljer att vara glad. Bra jobbat!

Vi har nu en regering som gick till val på sloganen att man ville ha ett smalare men vassare EU. Det handlade alltså om att minska EU:s makt på de områden där regeringen tycker att EU bestämmer för mycket, lägger sig i, missköter sig, inte klarar av sitt uppdrag. Har regeringen gjort någonting för att verkställa sitt löfte? Nej. Vad regeringen har gjort är att man tidigt i processen har deklarerat att Sverige helst inte vill ha några förändringar i fördraget över huvud taget. Man har också kämpat mot ett antal försämringar. Man vill inte ha några förändringar.

Man har också sagt att man absolut inte vill arbeta för att förbättra fördraget. Är det att föra en aktiv EU-politik? Är det att vara en del av EU:s kärna – att inte ens vilja verka för förbättringar? Man vill inte ens verka för de förslag som Sverige faktiskt ville ha när konstitutionen förhandlades fram förra gången. Det är trist.
Ännu tristare är att Socialdemokraterna har ställt sig på samma linje. Man vill helst inte ha några förändringar, och Sverige ska absolut inte arbeta för några förbättringar. Det är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har fört en aktiv EU-politik. Det är vi som har jobbat för att förbättra EU-konstitutionen.

Frågan om EU-konstitutionen är en stor fråga. Den är fortfarande en stor fråga, även om man döper om den. Det handlar om att ta ett stort steg mot ett Europas förenta stater. Det handlar om att införa en EU-president. Det handlar om att flytta makt till EU. Det handlar om en massiv förflyttning av makt från de små länderna i EU till de stora.

Det ingår också ett principbeslut om att EU ska skaffa en gemensam armé. Frågan är inte i ett extremt skarpt läge än, men principbeslutet ingår i den konstitution som regeringen och Socialdemokraterna inte ens vill arbeta för att förbättra. Den formulering som fanns i Nicefördraget talar om att det skulle kunna bli ett gemensamt försvar. Den formulering som står i konstitutionen säger att det ska bli ett gemensamt försvar. Det är en klar försämring av det svenska förhandlingsläget.

Det förslag som står i EU-konstitutionen innehåller också en grundlagsfästning där vi förbinder oss till fortsatt militär upprustning. Det är uppriktigt sagt en vansinnig princip att skriva in i en grundlag. Återigen: Regeringen har inte velat förbättra fördraget. Socialdemokraterna har inte heller velat förbättra fördraget.

Inte heller har man velat skriva in ett grundmurat undantag för Sverige att delta i EMU, på samma sätt som Danmark och Storbritannien har. Inte heller har man arbetat för att förbättra röstfördelningen inom EU. Inte heller har man arbetat för att ge de nationella parlamenten rätt att säga nej till lagförslag som inte hör hemma på EU-nivå.

Så fort det kommer till förbättringar har regeringen varit helt passiv. Naturligtvis har man också motsatt sig förslag om att införa flexibilitet i båda riktningarna, som det heter. Det vill säga att eftersom det i dag finns en rätt för de länder som vill ha mer integration att gå före borde länder som vill ha mindre integration och dra sig tillbaka från områden som EU inte klarar av och inte sköter få rätten att göra det. De borde få rätten att dra sig tillbaka, återta makten och föra den närmare medborgarna.

Det här är en stor fråga. Svenska folket vill ha en folkomröstning. Det visar alla opinionsundersökningar. Även i andra länder finns en stor och stark opinion för folkomröstningar.

Regeringen säger ofta: Ja, vi vill gärna ha folkligt stöd för EU. Vi vill förankra EU bland medborgarna. Gör det då! Våga låta folket bestämma! Om ni inte gör det och inte låter folket få den folkomröstning det har rätt till, beror det då på ett principiellt motstånd mot folkomröstningar, eller beror det på att ni är rädda för att folket kommer att säga nej? Folket vill inte ha en EU-stat, och det är det som konstitutionen – även om man döper om den – är ett steg på vägen till.

Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationen.

Andra bloggar om: politik, EU, EU-konstitutionen, miljöpartiet

Studio Ett om EU-konstiutionen

Radions Studio Ett hade ett inslag om EU-konstitutionen idag, där bland annat jag intervjuvas.

Inslaget handlar om den bristande demokratin i processen kring den nya EU-konstitutionen. Enkelt uttryckt så har det tyska ordförandeskapet har satsat på hemlighetsmakeri istället för folklig förankring. I inslaget fick jag också möjligheten att säga något om hur man borde ha gjort istället.

Andra bloggar om: politik, EU, EU-konstitutionen

Lång debatt om EU-konstitutionen

Idag var det 4,5 timmars debatt i kammaren om EU-konstitutionen. Den läggs snart ut på nätet för den som är intresserad.

Jag särskilt rekommendera Morgan Johanssons (s) extremlånga inlägg på 19 minuter, i vilket han enkelt uttryckt förklarar på det mest diplomatiska sätt att även om socialdemokraterna accepterar EU-konstitutionen som den är så är i alla fall inte alla socialdemokrater nöjda.

Jag tror det finns goda möjligheter en kompromiss mellan mp och s inför nästa regeringskonferens i EU-frågan. I alla fall fall om folk som Morgan får bestämma s-linjen i EU-frågorna.

Tillägg: Birger Schlaug kommenterar också Morgans tal: "Per Gahrton och jag kan kasta oss i väggen."

Andra bloggar om: politik, EU, EU-konstitutionen

Brännpunkt

Jag och Pernilla Zethraeus (v) har fått in vår gemensamma debattartikel i SvDs Brännpunkt idag.

-----------------------------------------------------------------

Folkomrösta om den nya EU-konstitutionen

INLÄGG | Klyftan mellan eliten och folket ökar

Idag ska riksdagen debattera den nya EU-konstitutionen inför midsommarhelgens EU-toppmöte. Alliansen och socialdemokraterna vill gå vidare med det förslag som redan avvisats av folkomröstningar i Holland och Frankrike.

Den nya tyska förslaget är näst- intill identiskt med det gamla till sitt innehåll. En del formuleringar som sticker folk i ögonen har putsats bort. Förslaget att nämna EU-flaggan och Europahymnen i fördraget har t ex dragits tillbaka. Men det är bara kosmetika och ändrar ingenting i sak.

Frågan har hittills behandlats under snabba förhandlingar, bakom lyckta dörrar, och nästan helt utan allmän debatt. I högtidstalen påstår sig EU-anhängarna gärna vilja ha en bred debatt om EU-frågor, men när det kommer till frågan om att ge folket inflytande känner de bara rädsla.

Om det blir en folkomröstning kommer Sverige krylla av debatter, studiecirklar och temakvällar. Valdeltagandet kommer att bli högt, precis som under EU och EMU omröstningarna. Människor engagerar sig när de har chans att påverka.

Frågan om EU-konstitutionen är stor. Det handlar om att ge EU mer makt, och flytta makten inom EU till de stora staterna. Den allra sämsta delen i förslaget handlar om försvarspolitiken. Medlemsländerna förbinder sig till att upprusta militärt, och man tar ett principbeslut om upprättandet av en EU-armé.

Vi värnar om alliansfriheten, och vi motsätter oss förslagen att utöka EU:s makt. Istället vill vi flytta tillbaka makt närmare folken, och låta länder återta makt på vissa områden. Det skulle till exempel kunna gälla rätten att gå före på miljö- området. Sådana förslag har förts fram i förhandlingarna, men regeringen och socialdemokraterna har gått emot dem.

Det finns inga rationella skäl för att forcera fram ett fördrag utan allmän debatt. När nu riksdagen mot vår vilja ställer sig bakom den uppsminkade EU-konstitutionen visar man att man inte tar hänsyn till folkomröstningarnas nej.

Istället bygger man vidare på EU-staten. Klyftan mellan eliten och folket i EU-frågorna kommer att fortsätta att växa.

Pernilla Zethraeus (v)

Max Andersson (mp)

ledamöter i det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet


Andra bloggar om: politik, EU, EU-konstitutionen Intressant

Debatt på hög nivå

Hittade följande godbit i senaste numret av Riksdag och Departement.

"Om jag inte är felunderrättad så är Mikael Odenberg lillebror faktiskt."

Statsminister Reinfeldt avfärdar kritik om försvarsministern som symbol för ett storebrorssamhälle.

Andra bloggar om: politik, övervakningssamhället, Odenberg